Nyheter

Koranbränningar kan stoppas för säkerheten: ”Kan vara en bra väg”

Advokaten Ruth Nordström är positiv till att förslaget inte skulle göra det straffbart att bränna religiösa skrifter

Det är möjligt att stoppa koranbränningar om Sveriges säkerhet hotas. Det menar regeringens särskilde utredare. Advokaten Ruth Nordström är positiv till att förslaget inte skulle göra det straffbart att bränna religiösa skrifter.

Utredaren Mattias Larsson, generaldirektör vid Brottsförebyggande rådet, har på regeringens uppdrag undersökt om det går att ändra ordningslagen för att polisen bland annat ska kunna ”beakta omständigheter som hotar Sveriges säkerhet vid tillståndsprövningen för allmänna sammankomster”.

Larssons svar är i korthet: ja. Om det står klart att sammankomsten kan medföra en påtaglig fara för brottslighet som hotar Sveriges säkerhet eller svenska intressen utomlands ska polisen, enligt utredarens förslag, kunna vägra tillstånd till en allmän sammankomst. En sådan ändring av ordningslagen kolliderar inte med grundlagen, konstaterar utredaren i det betänkande som han i fredags överlämnade till justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Lagändringen föreslås gälla under fyra år, med början den 1 juli nästa år.

Ambassaden stormades

Utredningen tillsattes av regeringen efter förra sommarens återkommande koranbränningar på allmänna platser. Den vrede i den muslimska världen som Sverige hade ådragit sig blev som tydligast när den svenska ambassaden i Bagdad stormades och stacks i brand i juli i fjol.

När de 57 länderna i den muslimska samarbetsorganisationen OIC skulle mötas för att diskutera situationen inskärpte utrikesminister Tobias Billström i ett brev till länderna att den svenska regeringen ”på intet sätt stöder islamofobiska åsikter”. Billström framhöll också att det var i ”ljuset av nyliga händelser” som regeringen såg över ordningslagen.

Advokaten: ”Kan vara en bra väg”

Ruth Nordström, advokat vid Människorättsadvokaterna, är positiv till att utredarens uppdrag inte har varit att föreslå inskränkningar i grundlagens skydd för yttrandefriheten. I ett principiellt perspektiv bör det vara juridiskt tillåtet att bränna heliga skrifter, ”trots mängden sårade känslor som blir resultatet”, menar hon.

– Därför är det bra att det här förslaget inte heller begränsar yttrandefriheten vare sig i grundlagen eller i straffrättslig mening. Ändringar i ordningslagen kan vara en bra väg för att tillgodose säkerhetsintresset, säger hon till Dagen.

Regeringens särskilde utredare Mattias Larsson presenterar också ett par alternativa, och mindre ingripande, ändringar i ordningslagen. Bland annat handlar det om att polisen ska kunna besluta om en annan tid eller en annan plats för en allmän sammankomst – men utan att kunna vägra tillstånd till sammankomsten – om det står klart att sammankomsten medför en påtaglig fara för Sveriges säkerhet.

– Det vore den minst ingripande lagändringen. Att polisen får större möjligheter att besluta om en annan tid eller plats för en allmän sammankomst som exempelvis sammanfaller med en religiös högtid ser jag som rimligt, säger Ruth Nordström.

Ruth Nordström är grundare av Skandinaviska Människorättsadvokaterna, en advokatbyrå som riktat in sig på asyl- och migrationsrätt, mänskliga rättigheter och privatjuridik.

Strömmer: ”Känner kostnaden”

Justitieminister Gunnar Strömmer har ännu inte tagit ställning till utredarens förslag, men när han i fredags förra veckan tog emot betänkandet sa han:

– Varje vägval rymmer sina risker. Vi känner vid det här laget kostnaden också för att inte kunna väga in sådana aspekter.

Ruth Nordström framhåller vikten av att avvägningen mellan å ena sidan yttrandefriheten, å andra sidan Sveriges säkerhet sker på ett genomtänkt sätt.

– Under pandemin såg vi vilka enorma inskränkningar i de mänskliga fri- och rättigheterna som lättvindigt gjordes, exempelvis i religionsfriheten. Nu är det viktigt att bedömningarna görs väldigt noggrant, säger hon.

Betänkandet har nu gått ut på remiss. 84 remissinstanser har fram till den 8 november på sig att inkomma med sina synpunkter på de föreslagna lagändringarna, innan regeringen väljer hur den ska gå vidare.

---

Fakta: Utredarens förslag

  • Sveriges säkerhet införs som ny grund i ordningslagen för att vägra tillstånd för demonstration.
  • Det ska då stå klart att det finns påtaglig fara för brottslighet som hotar Sveriges säkerhet eller svenska intressen utomlands.
  • Alternativt ges polisen bara möjlighet att ställa krav på tid och plats för demonstration med hänsyn till rikets säkerhet.
  • Utredningen föreslår även ändringar i ordningslagen, oavsett om lagens ändras för att kunna ta hänsyn till rikets säkerhet.
  • Polisen ska som alternativ till att vägra tillstånd få besluta om annan tid eller plats än den som anges i tillståndsansökan
  • Grund för det ska vara säkerheten på platsen för demonstrationen, trafiken eller för att motverka epidemi.
  • Tillstånd ska vägras för utlänning som ska utvisas på grund av att denne utgör ett säkerhetshot.
  • Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2025 och gälla under fyra år.

Källa: TT

---

Fler artiklar för dig