“Sexköp i Allahs namn” kallade SVT:s Uppdrag Granskning fenomenet när man häromåret avslöjade att flera imamer i Sverige mot betalning viger samman människor enbart för en tillfällig sexuell relation, något som sannolikt strider mot svensk lag och enligt flertalet muslimska teologer även mot islam. Nu ska förekomsten av så kallade “religiösa äktenskap” eller “njutningsäktenskap”, som de också kallas, kartläggas på uppdrag av regeringen.
– Det går inte att kartlägga den exakta omfattningen, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten, som är den som fått i uppdrag att just kartlägga den exakta omfattningen.
– Men vi vet att det är många som stöter på det. Mörkertalet är förmodligen stort.
Väckte kraftiga reaktioner – även bland muslimer
SVT:s “Uppdrag Granskning” avslöjade för två år sedan att det finns flera shiamuslimska imamer i Sverige som mot betalning går med på att gifta ihop två personer tillfälligt för att komma runt förbudet i islam mot sex utanför äktenskapet. Det är ett agerande som enligt svensk lag ligger farligt nära sexköp, koppleri och människohandel, och som dessutom är omstritt inom islam.
Reportaget väckte reaktioner, inte bara på denna tidnings ledarsida och från både den dåvarande regeringen och den dåvarande oppositionen, utan även från paraplyorganisationen Islamiska Shiasamfunden i Sverige, som efter avslöjandet fryste medlemskapet för de församlingar som tillät “njutningsäktenskapen”.
Men frågan ifall sådana ännu förekommer, och i så fall i vilken utsträckning, blir nu en av 132 punkter i regeringens nya åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, samt hedersrelaterat våld och förtryck, som presenterades tidigare under sommaren. Utredaren Mikael Thörn säger att man kommer att få arbeta på bred front för att besvara den.
Osäkra uppgifter
– Vi samlar erfarenheter från målgruppen, från polis, från socialtjänsten, från olika organisationer, från Myndigheten för stöd till trossamfunden, säger han.
– Det finns en del domar och tidigare kartläggningar. Vi tittar på aktuell forskning kring den här problematiken och rapporter som myndigheter har gjort. Vi har gjort intervjuer där vi har fått en viss bild av omfattningen.
Men om ni ska sammanställa en rapport där resultaten blir osäkra, och dessutom basera den på andra osäkra resultat, finns det inte en risk att fördomar upphöjs till sanningar?
– Vi får verkligen gå igenom det man får fram. Man får vara varsam med den information man får. Vi får sammanställa för att ge en någorlunda samlad bild utan att säga att “såhär är det”, för vi har inte någon statistik.
– Min uppfattning för ett sådant här uppdrag är att det är viktigt att titta på och bedöma – är det här ett problem som finns eller inte, till att börja med? Det kanske inte är något problem längre. Eller, som vi misstänker, så kommer vi att få uppgifter om den problematik som finns, säger Mikael Thörn.
Rapporten ska vara färdig i slutet av februari nästa år.
