Kristna Nyhemsskolan i Varberg fick plötsligt sina lokaler uppsagda. Även om man kunde hitta nya lokaler behövdes fyra miljoner kronor för att kunna flytta dit. Kommunen började skruva på sig och skolan kunde i värsta fall ha stängts. Men i höstas vände allt när skolan till slut fick kontrakt på nya lokaler.
På bara åtta månader har pengarna kommit in, på ännu kortare tid har lokalerna gjorts i ordning, och till höstterminen kan skolan mot alla odds börja som vanligt.
– Det är ett väldigt stort tacksägelseämne, verkligen! säger Maria Flising, ordförande i stiftelsen Nyhemsskolan samt skolchef för den F-9-skola och förskola som stiftelsen driver i Varberg.
– Det är ett fantastiskt engagemang, vi är jätteglada!
Nyhemsskolan i Varberg hade lunkat på som vilken skola som helst sedan starten 2000, när plötsligt kallduschen kom. Kommunen sade upp de lokaler som skolan hyrt, och nu måste man flytta.
Stora krav på skollokaler
Men för att kunna bedriva skola krävs inte bara klassrum. Det ska finnas speciallokaler för de ämnen som kräver det, som slöjd eller hemkunskap. Det ska finnas toaletter som kan användas av eleverna. Det ska finnas ljus och luft och bullerdämpning och miljön ska uppmuntra till lek. Och det ska finnas lokaler att få tag i som överhuvudtaget går att anpassa till skollagens och Skolverkets krav.
– Det tog väldigt lång tid, berättar Maria Flising.
– Vi hade ett fast avtal på gång. Men sedan blev det mer frestande för hyresvärden att göra om lokalerna till lägenheter. Sedan kom räntekrisen och satte stopp för det, så då tog vi en ny omgång med dem, och då var de intresserade. Men vi fick inte avtalet klart förrän i oktober [förra året], så det har varit väldigt sent. Men i slutet på april fick vi tillgång till de nya lokalerna och kunde börja ombyggnaden.
I det läget hade Nyhemsskolan bara tre månader på sig innan de måste vara ute ur sina gamla lokaler. Än värre var att skolan under den tiden på något sätt måste skrapa ihop fyra miljoner kronor för att överhuvudtaget få råd med flytten.
“Skänk oss kollekten”
– Vi är ju en ekonomisk förening utan vinstintresse. Vi har ingen fast egendom så vi får inga vanliga banklån – i så fall blir det väldigt konstiga lån – och det här är ingenting vi ville lägga skolpengen på. Vi vill ha en hög kvalitet på vår skola och vi vill kunna fortsätta att lägga de resurser vi behöver på våra barn och elever, säger Maria Flising.
“Skänk oss kollekten från en gudstjänst” var bara ett av flera vädjanden som skolan gick ut med. Man sökte donationer. Den som ville kunde låna ut pengar till skolan på förmånliga villkor. “Man kan swisha en gåva, ingen summa är för liten!” vädjade skolan på sin webbsajt och även på skolavslutningen nu i våras.
Men när Varbergs kommun hörde talas om detta började varningsklockorna ringa. Innebar det här förbjudna skolavgifter? Var skolan rent av på väg att gå omkull? Skulle man stå med ett par hundra barn utan skol- och förskoleplats när höstterminen började?
[ Andra gången gillt för ny kristen friskola i Sigtuna? ]
Röda flaggor
– Vi hörde först ett rykte om att man gått ut med en vädjan på skolavslutningen, säger Carina Uvenfeldt, chef för förskole- och grundskoleförvaltningen på Varbergs kommun.
– När jag sedan fick det till mig muntligt tänkte jag att jag måste kolla. Då hittade jag sponsorinformationen på webbsajten. Då blev det så att säga röda flaggor och jag kände att vi behöver ta reda på mer.
Carina Uvenfeldt begärde att skolan skulle redogöra för sin ekonomi, och uppmärksammade även Skolinspektionen om att något kanske inte stod rätt till. Till kommunen skulle svaret vara inne senast på fredagen, men Maria Flisings svar på Dagens fråga om man lyckats uppfylla alla åtaganden blir ett glatt:
– Jajamensan. Det har vi!
Ingen får veta namnen
På den dryga halvår som man haft på sig har skolan lyckats få ihop ett 50-tal personer och kyrkor som gått i borgen för banklån som skolan tagit, som lånat ut pengar till skolan på tio år till marknadsränta, eller som donerat. Utöver ett banklån på tre miljoner har varje person i snitt på olika sätt bidragit med 25 000 kronor var, så det blir till och med pengar över, berättar Maria Flising.
Men hon är noga med att understryka att ingen skulle ta egna lån för att hjälpa skolan, ingen elev ska betala någon avgift, och Nyhemsskolan har för säkerhets skull satt vattentäta skott mellan dem som hjälpt till och skolan, så att deras barn inte ens kan misstänkas få särbehandling – i den mån personerna i fråga alls har barn i skolan. Inte ens Maria Flising vet exakt vilka bidragsgivarna är.
– Det är ingen i verksamheten som vet det, det är bara två personer. En är en administratör och en är kassören, säger hon.
Däremot har ett antal föräldrar varit med och byggt skolgård och renoverat upp lokalerna till skolmässig standard, allt för att hålla både kostnaderna och hyran nere, eftersom man då inte behöver be fastighetsägaren att bygga om och sedan tvingas betala för det via hyresavin. Ett fantastiskt engagemang, säger Maria Flising, som nu kan se framåt.
– Vi har 157 barn i skolan, 61 på fritids, och 31 i förskoleplats. Men det blir utrymme för mer när vi flyttar!
[ Svenskheten utmanas ständigt – skolavslutningar i kyrkan ett exempel ]
