Nyheter

Glädje i fokus på Lapplandsveckan

105:e Lapplandsveckan vill sprida ljus i en mörk tid

När konferensen Lapplandsveckan nu drar igång för 105:e året står glädjen i fokus – något som som just nu kanske verkar viktigare än någonsin.
– Jag tror att vårt land verkligen skulle behöva bli smittat av den här glädjen, säger Ruth Hasselgren, en av huvudtalarna.

– Den allmänna känslan är ju att tiden har varit dyster, det är kaos lite överallt. Det gäller att påminna sig om vad vi har som kristna. Mitt i det som stormar kan det finnas ett lugn. Men det är mycket som vill förta den glädjen, säger Jörgen Fahlstedt, ordförande i föreningen Lapplandsveckan, som svar på frågan varför man valt just det temat.

– Glädje är smittande, säger Ruth Hasselgren, pastor i Pingstkyrkan i Eskilstuna, som ska tala om just det ämnet på lördag.

– Jag tänker att man verkligen kan se hur atmosfären förändras i ett rum när det träder in en person som är positiv, som ser andra människor och inte bara tänker på sig själv. Att vara ledsen är inte lika smittande – glädjen har det med sig att man är attraherad av den. Då tänker jag att vi som kristna verkligen behöver förstå hur mycket den glädjen kan förändra, fortsätter hon.

“Provokativt”

Alfrida Stenström, pastor och föreståndare i Centrumkyrkan i Bjästa.

– När vi sätter ett sådant tema som “glädje”, så är det ju rätt provokativt, säger Alfrida Stenström, pastor och föreståndare för Centrumkyrkan i Bjästa utanför Örnsköldsvik, som ska tala på nattmötet på fredag inför ungdomar som levt med kriser i sitt liv. “Generation Kris” får de ofta heta, de unga som är födda efter 9/11, och som är den första generationen på länge som inte kan utgå ifrån att allt kommer att bli bättre.

– Om jag kanske inte känner den glädjen, vill jag då komma till en vecka där glädjen är temat? Kommer det att finnas något för mig om jag känner att det inte är riktigt där jag är i livet? Men skrapar man på ytan är det inte så att glädjen i Gud är frånvaron av problem. Den glädjen är tvärtom ett ankare, den glädjen som Jesus ger håller genom allt det där. Jag tror att vi måste gräva djupare i det där och påminna oss om det, säger Alfrida Stenström.

Har vi som kristna varit för ytliga när det gäller glädjen?

– Ja, jag tror det, att ibland så vågar vi kanske inte prata om de mörka sidorna, men vi måste våga titta in i det som är mörkt också. Livet är både glädje och sorg samtidigt. När det talas i Bibeln om glädje är det nästan alltid av människor som är i kris. Paulus talar om att vi ska glädja oss när han sitter i fängelse, Jesus säger “min glädje ger jag er” när han går mot korset, när han står på tröskeln till lidandet. Men han hade blicken fäst på målet.

Ruth Hasselgren är inne på liknande tongångar.

– Glädje är inte bara att ha ett leende på läpparna. Glädjen är en attityd, en inställning till livet, ett positivt tänkesätt. Jag glädjer mig inte bara över det som händer i mitt liv, det finns också saker som oroar mig, men jag glädjer mig i allt, säger hon.

Tacksamhet

Både Ruth Hasselgren och Alfrida Stenström är överens om att en av källorna till glädje är tacksamhet. Att man kan se vad man har och vara tacksam för det, mitt i allt som sker.

– Jag tänker att det finns en del saker som vi behöver välja om och om igen, och tacksamhet är ju en sådan sak. Tacksamheten föder glädje, säger Alfrida Stenström.

– Man behöver inte vara tacksam för allt, men man kan vara tacksam i allt, säger Ruth Hasselgren.

Fler artiklar för dig