Rabbinens smärtsamma ord om ökad antisemitism

Det blev ett starkt ögonblick då rabbinen Ute Steyer under Almedalsveckan delade med sig av sina erfarenheter från den 7 oktober och framåt, där hon dystert beskrev hur den ökade antisemitismen slår mot svenska judar.

Hon flankerades av två vänner, ärkebiskop Martin Modéus och imam Kashif Virk.

– Jag gick förbi Hedvig Eleonora kyrka i går, sa Ute Steyer då hon började berätta om hur den ökade antisemitismen slår mot judar i Sverige.

– Där hade man gjort ett kafé, och folk sitter utanför kyrkan och fikar. De tar sin lunch och har det kul.

Det hon beskriver är en helt vardaglig syn där en kyrka väljer att utnyttja sitt området för att göra det lite sommartrevligt.

– Jag tänkte, “ni lever i en annan värld”, fortsätter Ute Steyer. Det här skulle aldrig vara möjligt i en svensk synagoga. Vi har en gård vi också. Men vi skulle aldrig kunna göra så.

Chock och antisemitism

Rabbinens betraktelse kom precis efter att hon beskrivit hur svenska judar med chock bevittnat Hamas terrorattentat den 7 oktober förra året, något som sedan följdes upp av en ännu mer skrämmande verklighet då man såg att det firades på svenska gator och torg.

Strax efter började kriget i Gaza, och runtom i världen har antisemitismen skjutit i höjden, så även i Sverige.

– Vi har fått aktiviteter inställda, vi har ökad polisbevakning, föräldrar är oroliga för sina barn som går på den judiska skolan. Det är som en våt filt som lägger sig över allting, berättade Ute Steyer.

En imam hörde av sig

Hon delar med sig av sin berättelse på ett (G) som i Gud-seminarium under Almedalsveckan, i ett fullsatt Krukmakarens hus. Ute Steyer befanns sig här bland religiösa vänner, där hennes vånda och berättelse backades upp av Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus och Kashif Virk, som är imam i ahmadiyya-rörelsen.

Alla tre religiösa ledarna kunde stå enade i denna fråga. Men, konstaterade Ute Steyer, efter den 7 oktober har det interreligiösa samarbetet brutit samman. Judar och muslimer har inte alls samma kontakt som tidigare.

– Vi har fått mycket stöd politiskt och från kyrkan. Men efter den 7 oktober var det bara en person från de muslimska samfunden som kontaktade mig, och han står här bredvid mig, sa hon och syftade på Kashif Virk, som alltså representerar ett muslimskt minoritetssamfund.

Behövs nytänkande

Med tanke på den utbredda antisemitismen som finns just nu landade till slut Ute Steyer i att det behövs något nytt, en ny strategi för att kunna förändra attityderna och få bukt med antisemitismen.

– Det räcker inte med ett Förintelsemuseum, en ny upplaga av boken ”Om detta må ni berätta”, utan det behövs en kraftsamling, det måste ske ett nytt sätt att tänka.

Inte minst, menade hon, måste man våga ta tag i frågan om antisemitism bland svenskar som har sina rötter i Mellanöstern.

“Sionister ska dö”

På seminariet berättade Ute Steyer också om hur hon upplever alla antisionistiska slagord som hörs just nu, där hon konstaterade att många inte nöjer sig med att demonstrera för en fredlig lösning i Gaza.

– Det som hörs nu är slagord som att ingen sionist är berättigad att leva.

Hon tog exempel på att det ropats i USA, men hon menar att samma attityd har börjat komma till Sverige, med hot och hårda omdömen om sionister.

– Sionist, det är sådan som jag, konstaterade hon. För jag stödjer Israels rätt att existera. Det betyder att någon vill ta ifrån mig min rätt att leva. Det här har kommit så långt att den enda juden som accepteras i dessa kretsar är juden som förbehållslöst förnekar Israels rätt att existera.

(G) som i Gud-seminariet leddes av Dagens chefredaktör Felicia Ferreira och med fanns också forskaren Christer Mattsson, som delade med sig av kunskap om hur modern antisemitism ser ut och tar sig uttryck, men också mer personliga berättelser om hur svenska judar blivit alltmer utsatta sedan kriget i Gaza bröt ut.

Se seminariet här:

På grund av tekniska problem saknas tyvärr inledningen av seminariet.