Nyheter

Diakonen som anmälde Assange: Tror inte på straff

Anna Ardin välkomnar hans frigivning - ”Han har ju suttit inlåst i tolv år”

Diakonen Anna Ardin var en av de två svenska kvinnor som anmälde Wikileaksgrundaren Julian Assange för sexuella övergrepp år 2010. Men när Julian Assange nu släppts fri från fängelse i Storbritannien, efter att ha nått en uppgörelse i en segsliten process kring hans påstådda spioneri mot USA, finner man ingen besvikelse hos henne.
– Straff är ju inte någon hämnd, säger hon till Dagen.

Trots att Anna Ardin och en annan svensk kvinna väckte stor internationell uppmärksamhet när de anklagade Julian Assange för våldtäkt, sexuellt ofredande samt tvång, välkomnar Anna Ardin hans frigivning. Trots allt stöttar hon fortfarande hans arbete med att avslöja olika uppgifter om krigsbrott, och det eventuella straff han skulle ha fått i Sverige har han i praktiken redan avtjänat, menar hon.

– Han har ju suttit inlåst i tolv år, säger Anna Ardin till Dagen.

– Straff är ju inte någon hämnd, utan det viktigaste för mig som jag sagt hela tiden är att han ställs inför rätta och att det blir utrett vad som hände.

Någon rättegång i Sverige kommer dock aldrig att hållas. Under tiden som Julian Assange först bott som asylsökande på Ecuadors ambassad i London – i sju år – och sedan suttit i brittiskt fängelse, har den svenska förundersökningen lagts ned och åtalspunkterna hunnit preskriberas. Tråkigt, säger Anna Ardin, som menar att det ofta blir så när det gäller sexualbrott mot kvinnor.

Kvinnorna anmälde Julian Assange för sexuella övergrepp mitt i en tid då han och visselblåsarorganisationen Wikileaks stod i centrum för en enorm internationell uppmärksamhet efter att ha avslöjat olika krigsbrott som amerikansk militär ska ha begått i Irak. Detta ledde till utbredda teorier om att de svenska kvinnorna egentligen arrangerat en fälla för att snärja eller smutskasta Julian Assange, förslagsvis på beställning av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA – teorier som även Julian Assange framfört. Sådana teorier avvisar Anna Ardin med emfas, liksom frågan om hon inte borde väntat till ett senare tillfälle, om hon nu inte ville skada Julian Assange eller Wikileaks.

– Den frågan har jag fått i 15 års tid nu, om jag inte borde ha gjort på ett annat sätt. Så är det alltid, skulden läggs på kvinnan, hon borde ha gjort något annat, klätt sig annorlunda … Om kvinnan inte tiger och lider får hon den här typen av frågor. Så fort det är nyheter om honom får jag en storm av frågor. Man behöver syndabockar och då är det lättare att sparka på mig än på USA.

Är det så du upplever det?

– Ja, absolut. Både de som stöttar Wikileaks och de som inte gillar dem har varit överens om att jag inte borde prata om det han gjorde mot mig.

– Men sanningen är att han utsatte mig för ett övergrepp och att jag berättade om det. Den är liksom för tråkig för att smälla högt.

Julian Assange själv har konsekvent förnekat brott, men har också aktivt hållit sig undan den svenska rättvisan och även vägrat att ta ett hiv-test för kvinnornas skull. Detta agerande och det han ska ha utsatt kvinnorna för är det som skadat honom själv och Wikileaks, inte brottsanmälningarna, menar Anna Ardin.

– Man har ett val om man ska utnyttja andra människor eller inte. En rörelse överlever inte om makthavare använder sina positioner för att förgripa sig på andra.

Lämnat det bakom sig

I dag menar Anna Ardin, diakon inom Equmeniakyrkan, att hon gått vidare i livet och lämnat händelserna bakom sig. Men frågan till den starkt troende Anna Ardin om hon skulle kunna förlåta Julian Assange är inte helt enkel för henne att svara på.

– Förlåtelse handlar inte om att släta över, det är det som är det stora missförståndet. Den billiga nåden där man bara kan fortsätta som förut är inte den jag ser. Förlåtelse och upprättelse går hand i hand.

– Det är inte vi som ska offras, utan vi behöver ha en försoningsprocess och den bygger ju på sanningen. Att man erkänner lidandet och kompenserar offren, säger hon.

Julian Assange har inte tagit kontakt med Anna Ardin efter att hon anmälde honom. Utom vid ett tillfälle, via sin advokat, där han föreslog en uppgörelse som gick ut på att han skulle ta tillbaka anklagelserna om att hon var styrd av CIA, om hon i sin tur tog tillbaka sin brottsanmälan.

– Ska jag ljuga för att han ska säga sanningen? Det var ju omöjligt, säger Anna Ardin.

---

Fakta: Julian Assange, Wikileaks, och de svenska anklagelserna

  • Julian Assange, ursprungligen från Australien, startade Wikileaks år 2006 som en kanal för den som ville läcka uppgifter om olika missförhållanden.
  • 2010 publicerade Wikileaks en rad uppgifter om olika krigsbrott som amerikansk militär ska ha begått i Irak, bland annat med beskjutning mot civila, uppgifter som senare spårades till den amerikanske militäre underrättelsemannen Bradley Manning, som senare bytte kön och numera heter Chelsea Manning. Dessa orsakade skandal och ledde till att amerikanska myndigheter klassade saken som spioneri.
  • I samma veva bjöd dåvarande Broderskapsrörelsen inom Socialdemokraterna in Julian Assange till Sverige för att föreläsa. Inbjudan gjordes genom just Anna Ardin, som då var pressekreterare på Broderskapsrörelsen, och i vars lägenhet Julian Assange fick bo.
  • Emellertid ska Julian Assange där ha utfört sexuella handlingar gentemot Anna Ardin mot hennes vilja. När även en annan kvinna i samma veva sade sig ha blivit våldtagen av honom, polisanmälde de båda kvinnorna händelserna.
  • Julian Assange har själv hävdat att han ville undkomma den svenska rättvisan av rädsla för att utlämnas till USA, där han enligt egen uppgift riskerade att torteras, fängslas, och kanske avrättas för sitt påstådda spioneri.
  • Under tisdagen kom beskedet att Julian Assange släppts ur det brittiska fängelse där han suttit sedan 2019, efter en uppgörelse med amerikanska myndigheter där han i gengäld erkänner att han spridit hemlig information. Enligt de senaste uppgifterna är han på väg hem till Australien.

---

Fler artiklar för dig