Symboliskt att attackera både kyrka och synagoga i Ryssland

Det finns en logik i valet av terrormål då två kyrkor och en synagoga attackerades i den ryska delstaten Dagestan, menar pastorn och experten Rauli Lehtonen. En präst ska även finnas med bland de döda.

Dödssiffran har nu skrivits till 19 personer efter att två ortodoxa kyrkor och en synagoga attackerades i den ryska delstaten Dagestan. Det hela skedde i två olika städer samtidigt. I staden Derbent ska en synagoga satts i brand och en rysk-ortodox präst ha dödats inne i kyrkan, medan man i delstatens huvudstad Machatjkala ska ha skjutit skarpt mot ännu en kyrka. Flera av dem som dog ska ha varit poliser.

Pastor Rauli Lehtonen är sekreterare för världspingströrelsens religionsfrihetskommitté och kunnig om situationen i Ryssland.

Varför sker det här i Dagestan?

– För det första är det viktigt att veta att Dagestan är ett område av Ryssland som är extremt, här finns ett tjugotal olika etniska grupper som i princip alla bekänner sig till islam.

Att en fundamentalistisk form av islam har vuxit fast i området är känt sedan tidigare, vilket också gäller för granndelstaten Tjetjenien. Rauli Lehtonen berättar att det finns rörelser i Dagestan som är starka motståndare till centralstyret i Moskva och som ogillar det ryska och ortodoxa.

– Det är ett spänningsfält som funnits länge, säger han.

Så att ortodoxa kyrkor attackerades ligger i linje med antipatin mot det ryska styret.

– Jag tror att många också identifierar sig starkt med Palestina i den pågående konflikten i Mellanöstern, vilket här bekräftas av att man också valt ett judiskt objekt.

Evangeliska kyrkor

Rauli Lehtonen vill gärna berätta att det i Dagestan också finns evangeliska kyrkor, bland annat en pingstförsamling i Machatjkala med omkring 500 medlemmar, där man lyckas samla troende från olika etniska grupper.

– De som blir kristna söker sig inte till den ortodoxa kyrkan, utan det är ett kortare steg att bli protestanter eftersom många ser ryssarna som ockupanter, säger han.

Men förhållandena kan vara tuffa för religiösa minoriteter, det var exempelvis i Dagestan som det svenska missionärsparet Daniel och Paulina Brolin kidnappades i slutet på 1990-talet.

Ökad antisemitism

Även den judiska minoriteten har fått det tufft, inte minst efter 7 oktober och kriget i Gaza. I slutet av förra året fick en incident från Dagestan stor internationell uppmärksamhet då en folkmobb trängde sig in på flygplatsen i Machatjkala i jakt på judar efter att ett plan anlänt från Tel Aviv.

Kan det här ha med kriget i Ukraina att göra?

– Majoriteten av befolkningen i Dagestan är offer för den ryska propagandan, men långtifrån alla står bakom kriget, säger Rauli Lehtonen.

Så han tycker att det är svårt att veta om det här terrordådet går att knyta till kriget i Ukraina, kriget i Gaza eller om det snarare ska ses som inhemsk terrorism riktad som en missnöjesyttring från en av Rysslands muslimska provinser. Tidigare i år skedde också ett inhemskt terrordåd i Moskva som skördade 140 människoliv, där en gren av Islamiska staten tog på sig ansvaret.