Det har gått sex år sedan Ulf Bjereld presenterade utredningen som ligger till grund för införandet av demokrativillkor för trossamfund, vilket riksdagen nu klubbat igenom. Han har följt debatten från läktaren den senaste tiden, men berättar nu att anledningen till att politiker började lyfta frågan var bidragen till Jehovas vittnen.
Frågan om Jehovas vittnen ska ha rätt till samfundsbidrag har det bråkats om en hel del, där tidigare regeringar sagt nej, med hänvisning bland annat till att samfundet var emot blodtransfusion och att rösta i allmänna val. Flera bedömare vill stämpla Jehovas vittnen som en sekt baserat på hur de hanterar avhoppare, men också för att de uppmanar sina medlemmar att inte rösta i allmänna val.
Bidrag fick de till slut ändå, men först efter att ha vänt sig till domstol.
Annat i debatten
Nu har riksdagen efter en lång process röstat ja till införandet av demokrativillkor för trossamfund. I den debatt som hölls inför beslutet i riksdagen handlade det om att bekämpa islamism, omvändelseterapi och hatpredikanter. Men, berättar Ulf Bjereld som ledde utredningen som bäddat för lagen, allt började i själva verket med att politikerna ville stoppa Jehovas vittnen från att få statsbidrag.
– Det var inte uttalat, men jag förstod att det var en stark bidragande orsak till att man tillsatte utredningen, säger han.
– Så det handlade inte om muslimer eller hbtq-frågor inledningsvis, utan frågan var om Jehovas vittnen skulle få tillgång till skattepengar.
Från läktaren
Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet och numera även invald för Socialdemokraterna i kyrkomötet, fick uppdraget att leda utredningen om demokrativillkor för trossamfund år 2016 och två år senare presenterade han resultatet.
De senaste åren har han följt händelseutvecklingen från läktaren. För det har tagit sin tid att lägga fram ett lagförslag och Ulf Bjereld pekar på tre olika orsaker.
– Efter vår utredning tillsattes ytterligare en om demokrativillkor för civilsamhället. Då ville man avvakta och gå fram med ett samlat regelverk. En annan sak var GDPR-problematiken som tillkom. Och den tredje saken handlade om principer, att det fanns så många agendor i det här.
För politikerna har inte varit enade, vissa önskar helt avskaffa stödet till trossamfund, andra är måna om att de ska få behålla bidrag och även skyddas från klåfingriga politiker.
– Så det gällde att hitta en minsta gemensam nämnare, att ta fram demokrativillkor som alla kunde acceptera.
Omarbetat förslag
Socialdemokraterna lade till slut fram ett lagförslag strax före riksdagsvalet 2022. Men direkt efter maktskiftet drog den nytillträdde socialministern Jakob Forssmed (KD) tillbaka förslaget med hänvisning till den fräna kritik som kommit från trossamfundens företrädare. Två år senare har förslaget arbetats om, i grunden ganska lika, men med vissa justeringar.
Vilka är skillnaderna mot förslagen i din utredning?
– Att man är mer detaljerad i lagförslaget. Sedan har det också tillkommit nya frågor, omvändelseterapi fanns exempelvis inte på den politiska dagordningen när vi började arbeta med det här, säger Ulf Bjereld.
Enskilt ansvar
Den stora stridsfrågan har dock varit vilka konsekvenserna ska kunna bli om en enskild representant för ett trossamfund uttryckte sig illa. Skulle då bidragen kunna dras in för hela samfundet? Här klev trossamfunden in med hård kritik, vilket har varit viktigt då lagförslaget dragits tillbaka och gjorts om. Nu ska flera hänsyn tas, exempelvis om det är en ung person som uttrycker sig väldigt drastiskt.
– Men jag tycker att de mekanismer som vi föreslog redan i utredningen var tillräckliga, med möjlighet att överklaga, säger Ulf Bjereld.
Är du nöjd med hur det blev?
– Jag är glad och nöjd. Jag trodde aldrig att det skulle ta så lång tid, men det har varit underhållande och stimulerande att följa processen från åskådarplats.
– Jag tycker att det finns en annan vidsynthet i samhällsklimatet nu också, en mer öppnare syn med betoning på religionens positiva kraft, vilket inte var fallet tidigare.
Nu återstår att se hur den nya lagen implementeras, finns det risk att politiker inte lyckas hålla armlängds avstånd till religiösa samfund?
– Det finns det. Jag såg det redan i riksdagsdebatten där en sverigedemokrat började med att muslimska Ibn Rushd inte längre kommer att få bidrag. Det var inte att hålla armlängds avstånd, om man säger så.
Kan slå mot Jehovas vittnen
Ulf Bjereld säger att de i utredningsarbetet var noga med att utgå från en principiell hållning, inte gå in på hur ett förslag skulle slå mot ett visst samfund. Alla religioner ska behandlas lika och då gäller det att hitta regler som fungerar på ett övergripande plan.
Och Jehovas vittnen då? Hur kommer det att gå för dem med de nya demokrativillkoren.
– Vi får väl se om den här lagstiftningen är tillräcklig för att hindra dem från att få bidrag, säger Ulf Bjereld.
[ Baptistdop och sharia lyftes i debatt om demokrativillkor ]
---
Fakta: Demokrativillkor för trossamfund
- Nu har regeringens proposition om demokrativillkor för trossamfund klubbats igenom i riksdagen.
- Den nya lagen kommer att börja gälla från och med den 1 januari 2025.
---
