Rysk attack har förstört kyrka i svenskbyn

En kamikazedrönare har störtat rakt ner i av kyrkorna i ukrainska Gammalsvenskby, uppger föreningen Svenskbyborna för Dagen.

– Det är tron som håller ihop svenskättlingarna i byn, säger föreningens ordförande Sofia Hoas.

Det är byns tysk-lutherska kyrka som har träffats av en patrullrobot – en så kallad kamikazedrönare. Angreppet ägde rum förra fredagen, den 14 juni.

– Taket har fallit in och allt är helt utbränt. Kyrkan var helt nyrenoverad före kriget, säger Sofia Hoas.

Kommer det gå att återställa kyrkan?

– Byborna är ju fast beslutna om att de ska återuppbygga byn, så det är planen. Men frågan är om kyrkan kan återställas eller om man bygger om den från grunden. Först måste kriget ta slut.

Omkring 2 300 personer bodde i Gammalsvenskby innan Ryssland i början av 2022 inledde det fullskaliga invasionskriget mot Ukraina. Av dessa finns i dag bara ett sjuttiotal kvar i byn; alla andra har flytt till närliggande byar, utom räckhåll för rysk artillerield.

– Det finns ju inga militära mål i byn, men ryska styrkor beskjuter och terrorbombar alla byarna längs med floden Dnepr.

Så sent som i maj i år dog en 80-årig kvinna vars hus i Gammalsvenskby träffades av ryskt artilleri, berättar Sofia Hoas.

I december 2023 träffade rysk granateld en annan av kyrkorna i byn: en kyrka som används ekumeniskt av byns svensk-lutherska församling tillsammans med byns ukrainsk-ortodoxa församling. Taket skadades på ett sådant sätt att kyrkan inte längre kunde användas.

”Psykiskt jobbigt att se sin by bli söndersmulad”

Svenskättlingarnas närvaro i Gammalsvenskby har sin förklaring i den ryska kejsarinnan Katarina den storas tvångsförflyttning av runt tusen estlandssvenskar från Dagö, väster om det estniska fastlandet, 1782. Estlandssvenskarna var i sin tur ättlingar till svenskar som under medeltiden hade spridit sig runt Östersjön.

– Svenskättlingarnas kristna tro har genom åren varit väldigt stark. Det är den som håller ihop dem. Körsången och psalmsången är fortfarande oerhört viktigt för dem, säger Sofia Hoas.

Ett och ett halvt sekel efter deportationen från Dagö, 1929, kunde cirka 900 svenskättlingar som då fanns i ukrainska Gammalsvenskby, genom dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderbloms försorg, flytta till Sverige. Av dessa valde cirka 250 snart att flytta tillbaka till Gammalsvenskby – och det är deras efterkommande som i dag är svenskättlingarna i byn.

Sofia Hoas själv är barnbarn till ett äkta par bland de av svenskättlingarna som 1929 hamnade på Gotland.

Hur hög är kyrkligheten bland svenskättlingarna i byn?

– Den är hög, i alla fall bland de äldre. När vi har varit på besök går de alltid i kyrkan på söndagar, och såklart även vid högtiderna. Den tysk-lutherska kyrkan, som nu är förstörd, har varit väldigt aktiv med verksamhet för både äldre och barn. Det är också där som svenskättlingarna har firat gudstjänst på senare tid, säger Sofia Hoas.

De ständiga beskjutningarna mot Gammalsvenskby tär på de få bybor som inte har flytt utan ännu bor kvar i byn, berättar hon.

– Det är otroligt psykiskt jobbigt att se sin by bli söndersmulad.

[ Kyrkan i Gammalsvenskby skadad av rysk granateld ]