Nu har regeringens förslag på nya demokrativillkor för trossamfund debatterats i riksdagen. Bland annat lyftes det första baptistiska dopet fram som en viktig fundament för demokratins framväxt, och användes som argument för att reglerna nu bör skärpas.
År 2016 tillsatte den dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) en utredning för att regeringen ville införa demokrativillkor för trossamfund. Nu, åtta år senare, ligger ett färdigt lagförslag redo för beslut riksdagen. Slutdebatt i detta maratonlopp till lagändring skedde under måndagen.
Turerna hit har varit många, Ulf Bjereld lämnade in sin utredning redan år 2018, efter det gick processen i snigelfart under två olika S-ledda regeringar. Men inför valet 2022 fick Socialdemokraterna plötsligt eld i baken och lade fram ett lagförslag, trots kraftfull kritik från trossamfunden.
Efter maktskiftet drogs det genast tillbaka, och under socialminister Jakob Forssmeds (KD) ledning har man bakat om en hel del och serverar nu ett omarbetat lagförslag.
SD och islamism
Sverigedemokraten Jonas Andersson fick inleda debatten i riksdagen, där alla partier försvarade införandet av demokrativillkor, och skillnaden snarare handlade om mindre detaljer.
– Det är bra att vi fått verktyg att trycka tillbaka islamister och extremister, inledde SD-politikern sitt anförande.
Medan flera andra i debatten var måna om att lyfta fram det positiva som civilsamhället och trossamfunden står för, valde Jonas Andersson snarare att beklaga sig över tidigare regeringars slapphet när det kom till att markera mot islamismens framväxt i samhället. Nu, menade han, finns det äntligen verktyg så att skattepengar inte ska gå till grupper som förordar parallell rättsskipning och sharialagar.
Han var tydlig med sin förhoppning att demokrativillkoren ska göra det svårare för muslimska organisationer.
– Att islamistiska studieförbundet Ibn Rushd blir av med statsbidrag är för mig givet, sa Jonas Andersson.
[ EFS och 80-tal pingstförsamlingar stoppas från statsbidrag ]
Började med dop
Företrädare för de tre borgerliga regeringspartierna valde ett helt annat språkbruk. Den som stack ut i sammanhanget var Jakob Olofsgård (L), med lång erfarenhet som pastor i Equmeniakyrkan. Stundtals var det som att höra en predikan när han berättade om det första baptistiska dopet i Sverige, år 1848 i Vallersvik.
– Det var början på en personlig resa, men samtidigt en viktig resa mot ett demokratiskt Sverige, sa han.
De sex personerna som vågade trotsa makten och låta döpa sig som troendedöpta lyfte Jakob Olofsgård fram som hjältar, som banade väg för det Sverige vi har i dag, där varje individ har rätt att välja sin egen väg.
Behövs regler
Han knöt ihop den retoriska säcken med att Sverige nu inför demokrativillkor för trossamfund, vilket ska ses som en fortsättning på den frihetskamp som påbörjades 1848 i Vallersvik och det första baptistiska dopet. Sedan förklarade Jakob Olofsgård att för att bevara denna frihet så ska skattepengar inte gå till hatpredikanter, omvändelseförsök av hbtq-personer, antisemitism eller samfund som vill styra vem kvinnor ska gifta sig med.
En liknande hyllning till trossamfunden gick det att höra från KD:s Roland Utbult, själv en profil inom svensk frikyrklighet. Även han betonade att det är viktigt med tydliga regler när det gäller statliga bidrag.
[ Ledarpodden: Hoten mot troendes frihet som kristna måste hålla koll på ]
Opposition i detaljer
Någon opposition mot införandet av demokrativillkor fanns inte, protesterna låg snarare i detaljerna. Som V och MP, som tyckte att det var olyckligt att regeringen satt en gräns på att ett trossamfund måste ha 2 500 medlemmar för att få statliga bidrag.
– Gränsen borde gå vid tusen, sa Mats Berglund (MP).
Flera från oppositionen tyckte också att skrivelserna var för lama när det kom till omvändelseförsök av hbtq-personer.
– All omvändelseterapi står i strid med demokrativillkoren, sa Catarina Deremar från Centerpartiet, som menade att det var olyckligt att man i propositionen enbart skrivit in att det här ska gälla ungdomar.
Vänsterpartiets Visiliki Tsouplaki tog tillfället i akt att snarare angripa Tidöpartiernas politik för civilsamhället på ett generellt plan.
Tagit lång tid
Visst blev det lite debatt också, då socialdemokraten Azadeh Rojhan och moderaten Carl Nordblom började anklaga varandras partier för att ha försenat processen. Men båda var ändå nöjda med att äntligen vara framme vid slutstationen på denna långa resa.
Beslutet att anta den nya lagstiftningen tas i riksdagen på tisdag eftermiddag, den nya lagen väntas träda i kraft vid årsskiftet.
[ Sveriges kristna råd: ”Riskerar att leda till ett ökat kontrollsamhälle” ]
