För drygt 100 år sedan landsteg två svenska missionärer i hamnstaden Belém i delstaten Pará i norra Brasilien. Det iscensattes på lördagen med skådespelare, ett gammalt fartyg, bön och sång.
– I Pará talar man om svenskarnas ankomst som något av de viktigaste i delstatens historia, säger Joakim Lundqvist, som var inbjuden att tala under firandet.
När missionärerna Daniel Berg och Gunnar Vingren steg i land i Belém i juni 1910 var det med tomma händer och ett profetiskt tilltal att bege sig till en plats de inte visste något om.
– Från dessa två unga mäns lydnad grundades det som i dag är det största pingstsamfundet i världen, Assembleias de Deus, eller Assemblies of God, med 18 miljoner medlemmar, säger Joakim Lundqvist, tidigare förstepastor i Livets ord i Uppsala och numera internationell ambassadör för församlingen.
Under helgen var han i Belém på inbjudan av de pastorer i Brasilien som han lärt känna efter sin flytt till USA för två och ett halvt år sedan. Nu fick han förmånen att predika inför 22 000 församlade, och att delta i firandet av sina landsmän – ett firande som spelas upp varje år.
– De seglade iväg i lydnad till Gud, utan några pengar, utan att kunna språket. Och när deras ankomst till Brasilien spelades upp i dag var det inför tusentals människor, alla stadens tv-stationer, borgmästaren och nationella politiker, säger Joakim Lundqvist.
Möttes av marinkåren
Skådespelarna som föreställde Daniel Berg och Gunnar Vingren seglade in i hamnen på ett gammalt fartyg. Det möttes av den brasilianska marinkåren, som körde in dem till samma trappa där svenskarna steg iland en gång.
– Där stod församlingens nuvarande ledare, pastor Philipe Camera och hans familj, i tidstypiska kläder, och hälsade dem välkomna. Tusentals människor stod utmed vägarna, jublade och sjöng, berättar Joakim Lundqvist.
Under ungefär en timme vandrade skådespelarna uppför den gata som svenskarna gått. De böjde knä och bad för det nya landet, och avslutade i stadsparken, där de fattiga svenskarna sov på en parkbänk den första tiden och åt mangofrukter direkt från träden.
– Särskilt rörande var det när de två skådespelarna böjde knä mitt på gatan, bad om Herrens välsignelse och nådens utgjutande. Då böjde pastor Philipe och hans fru också knä, liksom jag, som representant för det Sverige som missionärerna kom ifrån.
– Det var ett oerhört värdigt sätt att måla upp missionshistorien. Man blir påmind om att Gud inte behöver många, han behöver bara lydnad och en vilja att offra någonting.
Väckelsens eld brinner
Efter några år reste Gunnar Vingren vidare till Rio de Janeiro, där pingstförsamlingen alltså fyller 100 år i veckan och firar stort.
– Av alla de platser i världen där jag har varit har jag aldrig sett väckelsens eld brinna så klart som i det här landet. Det går en våg av andlig friskhet över Brasilien, säger Joakim Lundqvist.
– En gång var Sverige utsändande land för dessa två bröder i Kristus som undervisade om den helige Ande i Brasilien. Nu önskar vi att den eld som brinner här också ska röra vid Sverige, Skandinavien och Europa.
[ Svenskstartade pingströrelser i Latinamerika möts för att återknyta relationer ]
