”Har ni pratat om graviditet och hur ett barn blir till?” Det är en fråga som ställs till högstadielärare på en kristen skola. Detta i samband med en rad oanmälda tillsynsbesök på kristna friskolor.
Bara under vårterminen har Skolinspektionen gjort oanmälda besök vid 24 kristna friskolor, enligt kristna friskolerådet. Sett till hela läsåret har inspektioner gjorts vid drygt 30 av landets 56 kristna grund- och gymnasieskolor.
Bakgrunden är ett uppdrag från regeringen att årligen redovisa ”erfarenheter och slutsatser från myndighetens granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där det förekommer konfessionella inslag i utbildningen”.
– Det är tråkigt att vi på snart 40 år inte har kunnat övertyga myndigheterna om att vi har verksamheter med god kvalitet och som vill gott, och som i de allra flesta fall sköts väldigt väl, säger Mia Vallin, rektor på Hannaskolan i Örebro och ledamot i Kristna friskolerådets styrelse, till Dagen.
– Får man inte ha en tro? Det kan man fråga sig. Så mycket fokus läggs på kristna friskolorna, som motsvarar en dryg procent av grundskoleleverna i Sverige, vilket känns märkligt. Skulle det begränsa dem att gå på en konfessionell skola?
Eleverna riskerar att gå ur skolan med en felaktig uppfattning om hur världen är beskaffad.
— Anna Bergqvist, Skolinspektionen
Tipsar skolor om ”inspektionsövning”
Vårens våg av oanmälda tillsynsbesök har fått Kristna friskolerådet att lägga upp två dokument på sin hemsida. Där tipsar man skolorna om hur de kan förbereda sig för en eventuell tillsyn, till exempel genom att ha alla relevanta dokument tillgängliga och att göra en ”inspektionsövning”. Som hjälp finns en lång lista med frågor som inspektörerna de senaste månaderna ställt till elever, lärare och skolledning på kristna friskolor.
– Mönstret vi har sett är att man frågar särskilt om hur skolan undervisar om evolutionsteorin och skapelsen, men också om sex, samtycke och relationer, säger Kristna friskolerådets ordförande Jan Rosman till Dagen.
”Det ni lärt er om att gud skapade jorden och människorna, är det något som lärarna säger, att det gått till så eller att det är något man tror inom kristendomen?” ska inspektörerna ha frågat elever på högstadiet.
En skola som nyligen fick nedslag på sin undervisning om evolutionsteorin är Mariaskolan i Umeå. Skolan har belagts med 300 000 kronor i vite för att den bedömts ha slirat på vad som är kristen tro och vad som är vetenskap när det gäller jordens skapelse, vilket Dagen har skrivit om. Framför allt, menar Skolinspektionen, undervisar några lärare om kreationistiska teorier om jordens skapelse, samtidigt som de presenterar evolutionsteorin som ifrågasatt.
– Eleverna får ha vilken tro de vill, men om lärare inte bemöter ovetenskapliga uppfattningar i undervisningen för att de vilar på kristen tro så är det en brist. I Mariaskolan är bedömningen att det är ett allvarligt missförhållande, säger Anna Bergqvist, Skolinspektionens enhetschef vid en enhet inom region norr.
– Eleverna riskerar att gå ur skolan med en felaktig uppfattning om hur världen är beskaffad.
[ Hela listan: Så många behöriga lärare har varje kristen skola ]
”Omtag” om evolutionsteorin
Kristna friskolrådet understryker i sina råd till kristna skolor vikten av att inom undervisningen inte framställa ”skapelseberättelser och naturvetenskaplig forskning inom evolutionsteorin [ …] som likvärdiga alternativa förklaringsmodeller”, eller att ställa dem i motsats till varandra.
– I grunden är våra skolor duktiga på att undervisa om skillnaden mellan tro och vetenskap. Jag brukar säga att tro kan man ha i hjärtat och vetenskapen i hjärnan, och så fungerar det i praktiken för väldigt många troende människor, säger Jan Rosman, som är skolchef för Ålidenskolan i Flen och två andra kristna grundskolor.
– Men tydligen har vi inte varit så duktiga som vi vill vara under nuvarande lagstiftning, och därför gör vi ett omtag och tydliggör nu detta
Samtidigt menar Jan Rosman att de kristna skolorna som inte slår fast exakt hur det gick till när jorden skapades förhåller sig just vetenskapligt.
– Sanningen är den att vi håller frågan om evolutionen och skapelsen öppen eftersom ingen var med när det hände. Ju längre tillbaka vi går i tiden, desto svårare är att det vara vetenskaplig, i synnerhet när det gäller ursprungsfrågorna, säger han.
”Hur blir barn till?”
Ett annat ämne som Skolinspektionen har ställt frågor om till de kristna skolorna rör sex, samlevnad och könsroller.
”Har ni pratat om hur ett barn blir till?” är en fråga som ställts till både elever och lärare på högstadiet.
”Har ni pratat om att det kan finnas vissa uppgifter som man tänker hör till ett visst kön? Till exempel att om man är kvinna förväntas man laga mat” är en fråga som ställts till elever på mellanstadiet.
Många frågor handlar också om vad som sker på skolornas frivilliga konfessionella samlingar. Några av dessa är: ”Läser ni ‘Fader vår’?”, ”Sjunger ni psalmer?”, ”Förekommer det att ni ber bön eller sjunger psalmer på samlingarna?”.
Friskolerådet: På gränsen att kränka religionsfriheten
Jan Rosman menar att en del av dessa och andra frågor tangerar gränsen för elevernas och lärarnas religionsfrihet. Detta eftersom grundlagen säger att ”ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende”.
– Känslan uppstår hos många av oss att man är misstänkliggjord bara för att man har en tro, och då undrar vi hur det står till med religionsfriheten egentligen.
Anna Bergqvist vid Skolinspektionen menar att tillsynen inte ska uppfattas på det sättet.
– Vi är noga med att inte kartlägga elevernas religiösa tro, säger hon.
”Hemmasittarna” större problem
Mia Vallin på Hannaskolan i Örebro har främst positiva erfarenheten av Skolinspektionens besök. Ändå skulle hon önska att myndigheten lade mer tid på det sedan flera år växande problemet med ogiltig frånvaro, än på att finna fel på till största delen välfungerande skolor.
– Att många elever är ”hemmasittare” år efter år och förlorar stora delar av sin utbildning är katastrof på riktigt. Det är ett stort svek som inte får ett särskilt stort utrymme, och där många kristna skolor gör en stor insats. Men i stället ägnar man sig åt att försöka stoppa de konfessionella skolorna.
Skolinspektionen konstaterade tidigare i år, bland annat i ett inslag på SVT Nyheter, att många skolor underlåter att utreda ogiltig frånvaron, vilket strider mot lagen.
---
Fakta: Tillsynen av konfessionella friskolor
- I Sverige finns ett 60-tal grund- eller gymnasieskolor som har uppgett att de har konfessionell inriktning. Bara två av skolorna har muslimsk inriktning, och två judisk. Övriga är kristna.
- I regleringsbrevet för 2023 fick Skolinspektionen i uppdrag av regeringen att årligen redovisa ”erfarenheter och slutsatser från myndighetens granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där det förekommer konfessionella inslag i utbildningen”.
- Under 2023 berördes 43 av dessa skolor av Skolinspektionens granskningsverksamhet (kvalitetsgranskning och tillsyn). I 14 av de 34 fall där beslut fattades 2023 fanns någon form av brister eller utvecklingsområden avseende verksamheten eller huvudmannen. Flertalet av dessa handlade om uppföljningsbeslut, där Skolinspektionen alltså tidigare funnit brister.
---
[ Debatt: Seriös tillsyn av kristna skolor helt nödvändigt ]
