USA trycker på för ett eldupphör i Gazakriget och för att Hamas ska släppa gisslan. Men efter exgeneralen Benny Gantz avhopp från den israeliska regeringen verkar en sådan lösning än mer avlägsen.
TEL AVIV. Den amerikanske utrikesministern Antony Blinken kommer till Israel på måndagen – hans åttonde besök sedan Gazakriget bröt ut för åtta månader sedan. Han möter de israeliska ledarna och också arabiska ledare i regionen för att försöka pressa fram en fredlig lösning.
På dagordningen står den fredsplan i tre steg som president Joe Biden lade fram nyligen och som skulle leda till att Hamas släpper gisslan och att Israel går med på eldupphör. Biden presenterade planen som Israels förslag, men Israel ställer sig inte officiellt bakom den – och Hamas har inte officiellt svarat på förslaget.
Gantz stöder Bidens avtal
Chanserna för en sådan lösning var redan tidigare små och verkar nu ännu mindre sedan en nyckelperson i premiärminister Benjamin Netanyahus regering hoppade av på söndagskvällen. Benny Gantz, tidigare ÖB, var medlem av Netanyahus inre krigskabinett och sågs som en ”modererande” kraft i regeringen.
– Netanyahu hindrar oss från att nå en verklig seger. Det är därför vi lämnar regeringen med tungt hjärta, men helhjärtat, säger Benny Gantz, som förklarar att han stöder det avtal Biden har presenterat.
– Jag kräver att Netanyahu ställer sig tydligt bakom avtalet och gör allt för att det ska bli av, säger han.
Nu återgår Gantz, ledare för mittenpartiet Nationell enighet, till rollen som oppositionsledare. Han ligger bra till i opinionsmätningarna och kan enligt dem besegra Netanyahu om det blir nyval. Han har länge krävt just nyval, men premiärministern kan hålla sig kvar vid makten tack vare att hans koalition fortfarande har stöd av 64 av de 120 ledamöterna i parlamentet, knesset.
Så Gantz avgång leder inte omedelbart till regeringskris. Men Netanyahu blir ännu mer beroende av två små högerpartier i koalitionen, vilka kräver en militär lösning i Gaza. De hotar att lämna regeringen om premiärministern skulle gå med på något annat än en militär seger – och först i ett sådant läge kan Netanyahus maktställning bli hotad.
Ville visa nationell samling
Gantz och hans parti anslöt sig till regeringen efter Hamas angrepp den 7 oktober förra året som utlöste Gazakriget. Avsikten var att visa nationell samling och att balansera högerextremisterna i regeringen. USA och många andra västländer välkomnade beslutet och såg Gantz som just en balanserande kraft.
Men han fick inte mycket inflytande och såg gång på gång hur Netanyahu accepterade högerextremisternas krav. Han ställde ultimatum – och skulle ha tillkännagjort sin avgång redan i lördags kväll, men sköt upp beskedet efter Israels spektakulära fritagning av fyra i gisslan tidigare samma dag.
För första gången under det åtta månader långa Gazakriget kände israelerna något som liknar glädje när en israelisk kommandostyrka befriade fyra kidnappade. Gantz sade att han inte ville ”grumla glädjen” med ett dramatiskt politiskt besked.
[ De demonstrerar för israeliska gisslans frisläppande: ”Vissa spottar åt oss” ]
Det blev starka glädjescener när de kidnappade återförenades med sina familjer, men samtidigt en glädje blandad med sorg. Många israeler uttryckte sin oro för de runt 120 som fortfarande är kvar som gisslan hos Hamas, oklart hur många av dem som lever.
Forum för gisslans familjer uttrycker sin glädje över fritagningen, men understryker att det behövs ett avtal för att alla ska bli fria.
”De kidnappades familjer förenar sina röster med tiotusentals anhängare för att säga ja till att ta hem alla i gisslan genom det avtal som finns kvar på bordet. Det avtalet kan få tillbaka alla, de levande för rehabilitering och de mördade för begravning”, heter det i ett uttalande.
Blandade känslor
På De kidnappades torg i Tel Aviv, där de anhörigas forum har sin aktionsstab och där demonstrationer anordnas nästan dagligen, vittnar många om sina blandade känslor.
– Jag känner en stor glädje blandad med sorg. Jag hoppas att de andra också ska få komma hem snart. Det är bra med sådana här lyckosamma militära aktionen, men vi behöver en förhandlingslösning för att få loss alla, säger Michelle Shoham, 56, utbildningskonsult.
På torget är alla Dagen talar med glada – och stolta – över den militära fritagningen. Men de kräver också att regeringen ska verka för att avtal.
– Jag är mycket glad och fokuserar på min glädje just nu. Men vi måste agera både med förhandlingar och militärt. Klockan tickar för gisslan, de är i livsfara varje sekund, säger Natasha Sverdlo, 24, student.
[ Svenskt universitet polisanmäler palestinaflaggning ]
Vill få hem alla i gisslan
Dudi Mizrachi, 51, advokat, känner både ”stolthet och smärta”.
– Jag känner glädje och stolthet över aktionen blandad med sorg. Jag ser inget ljus i slutet av tunneln, men den här fritagningen är kanske en liten ljusglimt. Den är också en smärtsam påminnelse om de 120 som är kvar, säger han och fortsätter:
– En militär lösning kan vänta, vi måste få hem alla i gisslan först. Det går inte med bara militära medel. Vi kan alltid slå till mot Hamas i framtiden om det behövs.
En israelisk officer dödades i strider under fritagningen. Samtidigt dödades mer än 200 palestinier i attacker i samband med fritagningen i Nuseirat i Gaza, enligt de Hamaskontrollerade hälsomyndigheterna.
---
Fakta: Förslagets tre faser
Det förslag till vapenvila som rapporterats ligga på förhandlingsbordet består av tre faser.
- Den första gäller i sex veckor och innebär fullständig vapenvila, att israeliska styrkor drar sig tillbaka från ”alla befolkade områden i Gazaremsan” samt att ett antal gisslan utväxlas mot hundratals palestinska fångar.
- Fas två är beroende av att parterna först kommer överens om ”nödvändiga arrangemang”. Men om så sker skulle den innebära ett permanent slut på stridigheterna, att alla kvarvarande levande gisslan släpps och att alla israeliska styrkor lämnar Gazaremsan.
- I den tredje fasen ska även kvarlevor av gisslan som inte längre är vid liv återlämnas och en omfattande återuppbyggnadsplan ska sjösättas.
Källa: TT
---
