Nyheter

Debatt om statens bidrag till kyrkobyggnaderna

L: Riksantikvarieämbetet säger att kyrkorna aldrig varit så välskötta – Svenska kyrkan säger något annat • Kulturutskottet hänskjuter budgetfrågan till hösten

Hur ska staten stötta kyrkorna som del av det svenska kulturarvet? På onsdag debatterar riksdagen ett betänkande från kulturutskottet, som dock inte tar ställning till om Svenska kyrkan ska få höjd ersättning för byggnadsvården i framtiden.
– Vi kristdemokrater tar med oss den här viktiga frågan in i höstens budgetförhandlingar, säger Roland Utbult (KD), som sitter med i utskottet.

I slutet av maj lade kulturskottet fram betänkandet Det kyrkliga kulturarvet, som debatteras i riksdagen den 12 juni. Det ska ligga till grund för höstens beslut om den ersättning som staten ger Svenska kyrkan för bevarandet av cirka 3 400 kyrkor.

Svenska kyrkan har ända sedan förra sommaren bedrivit en omfattande påverkanskampanj för att få regeringen att höja ersättningen, som sedan 2010 legat på 460 miljoner kronor om året – en summa som enligt samfundet inte räcker för att vårda och restaurera alla kyrkor.

I det betänkande som ska debatteras på onsdag säger kulturutskottet inget om den kommande ersättningsnivån. Dock upprepar man regeringens hållning, nämligen att ”diskrepansen mellan församlingarnas upplevda behov och ersättningens faktiska storlek är påtaglig”.

– En majoritet i utskottet har hand om budgeten för nästa år, och den processen kan vi regeringspartier inte föregripa, säger Roland Utbult, som sitter i kulturutskottet för Kristdemokraterna, till Dagen.

– För mig personligen är det en hjärtefråga att staten och Svenska kyrkan fortsätter att ta ett stort ansvar för det kyrkliga kulturarvet. Det kommer att kosta bra mycket mer framöver om man inte i dag åtgärdar allt som behöver åtgärdas.

Oppositionspartierna

Även om regeringspartierna i betänkandet inte yttrar sig om framtida ersättningsnivåer, så gör andra partier just detta. Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade velat att utskottet skulle göra ett ställningstagande, som vore i linje med Svenska kyrkans önskemål:

”Vi vill [ …] att ersättningen ska anpassas till kostnadsutvecklingen och att regeringen löpande ser över storleken på den kyrkoantikvariska ersättningen”, skriver partierna i en reservation till utskottets beslut.

Även Sverigedemokraterna har lagt en reservation, och menar att regeringen bör ”verka för att den kyrkoantikvariska ersättningen räknas upp till den nivå som krävs för att tillgodose de omfattande behov som finns kopplat till det kyrkliga kulturarvet”.

”Olika bilder”

– Det finns inga konflikter kring om det här är en viktig fråga eller inte, utom om hur mycket pengar regeringen har att dela ut och vilka behov som är starkast, säger Liberalernas ledamot i utskottet, Robert Hannah, till Dagen.

Han konstaterar att Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet inför regeringens arbete med frågan har gett ”lite olika bilder” av arbetet med att vårda de kulturhistoriska kyrkobyggnaderna.

– Riksantikvarieämbetet säger att det hela ser ganska bra ut, och att kyrkorna aldrig har varit så välskötta som i dag, medan Svenska kyrkan säger något annat, säger han.

– Men när kulturutskottet var i Skåne nyligen blev det tydligt att behoven ser annorlunda ut än vad Riksantikvarieämbetet sagt. Just där finns det ett större behov av att restaurera och upprätthålla byggnader, medan medlen räcker till på andra platser. Så det finns en tvådelad verklighet.

Utmaningen för Svenska kyrkan, säger han, är ta fram ta fram mer detaljerade uppgifter om stiftens vård- och underhållsbehov, knutna till nyckeltal.

Debatt i riksdagen.

---

Fakta: Kyrkoantikvarisk ersättning

  • Svenska kyrkan förvaltar cirka 3 400 kyrkobyggnader och får efter skilsmässan från staten år 2000 ett statligt bidrag för att underhålla och reparera dem.
  • Det är kulturmiljölagen som reglerar att Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.
  • Sedan 2010 ligger ersättningsnivån på 460 miljoner kronor om året. Summan har inte följt med andra kostnadsökningar, och innebär enligt Svenska kyrkan i praktiken en sänkning.
  • Vart femte år görs en särskild avstämning av hur ersättningen fungerar. Detta sker under 2024, och är skälet till att frågan behandlas i regering och riksdag.

---

Fler artiklar för dig