När Tomas Sjödin slutar sin pastorstjänst i Smyrnaförsamlingen i Göteborg blir han inte pensionär, han blir volontär. Så lyder i alla fall hans egna ord i den känslofyllda avskedspredikan som han i söndags höll för konfirmander och övriga besökare i Frihamnskyrkan.
Den 6 augusti fyller predikanten och författaren Tomas Sjödin 65 år. Inför denna milstolpe har han valt att omdisponera sin tillvaro på ett sådant sätt att hans anställning i Smyrnaförsamlingen, där han ”kommit och gått i 40 års tid”, nu upphör. Men bortsett från det kommer mycket ändå att vara sig likt. Inga långväga flyttar. Fortsatt församlingsengagemang. Och framför allt: fortsatt vandring i Mästarens fotspår – ett tema som passande nog legat till grund för vårens gudstjänster i Frihamnskyrkan.
Avskedspredikan i söndagens konfirmationsgudstjänst betyder inte att det var sista gången Tomas Sjödin stod i församlingens talarstol. Bara att nästa gång han gör det så är han inte avlönad. Själv ser han steget som ”ganska odramatiskt”.
”Ingen stor skillnad”
– Jag säger till mig själv och jag säger till andra, att jag inte tänker bli pensionär, utan volontär och skillnaden är för mig inte stor. Både Lotta och jag har ju i den här församlingen fått vara med och se vad det kan betyda för en människa att få del av ett sammanhang, att få tjäna i och vara engagerad i ett sammanhang. Det vill och det kommer vi att fortsätta med. Det sitter inte ihop med en anställning. Det sitter ihop med en kallelse, förklarar Tomas Sjödin i inledningen av sin predikan.
Ett kall han liknar vid ”både ett roder och ett segel för färden in mot framtiden”.
Orden och dess innebörd sitter så djupt i predikanten att rösten darrar när de uttalas. Samma rörelse som lätt kan kännas i ögonvrån på en lyssnare, när man vet att orden uttalas av någon där livet och läran sitter tätt ihop, ett faktum som föreståndaren Mats Särnholms tacktal understryker med emfas. Han beskriver hur stolt församlingen är över ”sin” predikant samtidigt som denne blivit ”hela svenska folkets Tomas Sjödin”.
– Genom dina vinterprat och sommarprat och dina skrivna texter i bokform och i tidning. Summa summarum så har ju det gett dig en fantastisk plattform, att sprida hopp, kärlek, tröst i sorg och tro. Detta har ju du också erövrat genom livserfarenheter som du och Lotta har gjort tillsammans, både med glädje och med sorg. Och det har någonstans gjort, att när du talar i olika sammanhang så bottnar det hos oss som lyssnar, framhåller Mats Särnholm.
”Ord och handling hänger ihop”
– Du skriver inte bara vackra, välformulerade ord. Du står inte bara i strålkastarljuset, utan du personifierar också empati och kärlek. Du ser den lilla människan, du bryr dig om dem med stora behov och du har varit med, tillsammans med flera stycken, och byggt upp ett stort fantastiskt socialt arbete i vår församling – Manna. Det är också någonting som vi är väldigt tacksamma för, och där har du fått vara en förebild för oss alla. Där ord och handling får hänga ihop. Du kramar om den som har stora behov och som kanske identifierar sig som lite i utkanten. Dem ser du. Du kanske skulle kunna stå här enbart, men det har du aldrig gjort, utan du trivs bäst på kyrktorget som du säger det, bland vanliga människor. Du är en förebild, konstaterar Smyrnaföreståndaren.
[ Tomas Sjödin: I perioder har jag så ont att jag inte kan prata ]
I samband med sin predikan tar Tomas Sjödin tillfället att säga sitt tack till församlingen för att de tagit emot honom, trott på honom, tillåtit honom att vara som han är, gett honom friheten att växa i uppdraget, bjudit motstånd när det har varit nödvändigt.
– Att ni har låtit mig få känna den här välsignade trögheten som räddat mig från en massa snabba och ogenomtänkta upptåg och att jag har fått fortsätta att vara lekfull.
”Som en liten barkbåt”
Han riktar också ett särskilt tack till alla ”som har burit oss som familj”.
– Det är stort. Den kristna församlingen är ett hav med djup under djup. Ibland behöver man bara få flyta med, som en liten barkbåt på det där havet. Låta sig bäras av andras tro och böner och ibland så får man ju kraften att få vara en del av det som sker, orka vara med och dra och orka kämpa på. Men man är lika viktig oavsett, förklarar Tomas Sjödin.
Så vänder han sig direkt till konfirmanderna som denna dag särskilt är i blickfånget och de sjödinska formuleringarna är genomsyrade av det hoppfulla kärleksbudskap som kommit att känneteckna Tomas Sjödins förkunnelse, oavsett plattform.
”Jesus är alltid hemma”
– Nu handlar det här om er. Ingen av er vet hur er livsväg kommer att leda er, men dörren till Guds, Faderns hus, den är aldrig långt borta. Fadershuset är inte ett fysiskt hus, det är ett rum inuti er. Det är en plats dit ni alltid kan återvända. Jesus är alltid hemma när ni kommer. Det lyser i fönstret. Den som håller sig nära Fadern är hemma var som helst i den här världen.
[ Clas Vårdstedt räddade livet på 13-årig flicka – "kunde ha varit min dotter" ]
Nu stundar en hösttermin i lugn och ro för Tomas och Lotta Sjödin. För att varva ner och ladda upp. Därefter, klargör Mats Särnholm i sitt tal, har de sagt att de fortsatt vill vara en del av Smyrnaförsamlingen och vara med och tjäna efter förmåga.
---
Fakta: Tomas Sjödin
- Gift med Lotta och nybliven farfar till Malva.
- Bor i Säve strax utanför Göteborg.
- Fyller 65 år den 6 augusti och slutar nu sin tjänst som pastor i Frihamnskyrkan i Göteborg (Smyrnaförsamlingen).
---
