Kyrkostyrelsen har föreslagit en treprocentsspärr för att väljas in i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. En grupp som nu riskerar att åka ut är Frimodig kyrka, vars stöd primärt kommer från kyrkligt engagerade kristna.
Nu har kyrkostyrelsen satt ned foten. De föreslår att det införs en treprocentsspärr till kyrkomötet, något som ser ut att kunna rita om den kyrkopolitiska kartan. Beslutet väntas röstas igenom i höstens kyrkomöte.
Hotet om en spärr har redan fått två nomineringsgrupper att gå ihop, Borgerligt alternativ och Kristdemokrater i Svenska kyrkan, vilket Dagen tidigare skrivit om.
Frimodig kyrka i fara
Men det finns flera grupper som är i farozonen och som i nästa års kyrkoval riskerar att få lämna kyrkomötet. Exempelvis Frimodig kyrka som i senaste valet fick 3,47 procent.
– Vi tycker att vårt perspektiv är viktigt, att vi är det verkliga alternativet för en frimodig och Jesus-centrerad kyrka, säger Torkel Lindahl, presstalesperson för Frimodig kyrka.
– Risken med en sådan här spärr är att mindre grupper som kan ha en väldigt stark förankring i någon del av kyrkan inte blir representerade.
Torkel Lindahl menar att det här kan leda till ett demokratiskt underskott, inte minst om deras unika röst skulle försvinna.
Handlar om utskotten
Wanja Lundby-Wedin är kyrkostyrelsens ordförande.
Varför vill ni införa en treprocentsspärr?
– Det handlar om kyrkomötets arbetsformer som bygger på att vi har väl fungerande utskott, säger hon till Dagen.
– Utan en spärr blir det flera som lämnas utanför det arbetet, man är inte tillräckligt stora för att komma in i utskottsarbetet.
Bäst kan det exemplifieras med gruppen Himmel och jord som fick 0,6 procent av rösterna i förra kyrkovalet och i dag har en person invald i kyrkomötet. Att på egen hand hantera kyrkomötets åtta utskott är omöjligt, vilket gör att de som nomineringsgrupp enbart har möjlighet att påverka i enskilda frågor.
Samma sak gäller Alternativ för Sverige, de fick 1,3 procent i förra valet och har i dag tre mandat. Även FiSK är en nomineringsgrupp som fick under 2 procent och som inte kan delta i kyrkomötets arbete fullt ut.
Urholkar eller stärker demokratin
De som kritiserar införandet av en spärr argumenterar att det här urholkar demokratin, då alla röster inte blir hörda. Men det håller Wanja Lundby-Wedin inte med om.
– Det här snarare stärker demokratin, för är man så små att man inte kan delta i utskottens arbete, då har man små möjligheter att påverka.
– De allra flesta parlament har en spärr för komma in i beslutande församlingar. Så vi ger oss inte in i ett nytt sätt tänka, utan anpassar oss till något som finns i övrigt i samhället.
Partierna bör lämna
Torkel Lindahl från Frimodig kyrka är inte imponerad av argumentationen.
– För om man tittar på hur arbetet faktiskt går till i kyrkomötet så ser vi att de små grupperna samarbetar med varandra och blir på så sätt representerade i alla utskott, alla utom de med enbart något enstaka mandat.
– Så vi tycker att det är onödigt att införa en treprocentsspärr när systemet redan fungerar.
Men vore det inte bra för alla som ska rösta om alternativen blev färre, i dag finns 13 olika grupper invalda i kyrkomötet?
– En viktig orsak till att det är så många grupper är att de politiska partierna hankar sig kvar i kyrkan. Om de skulle lämna och vi bara hade kvar de genuint kyrkliga grupperna, då skulle det inte bli så mycket att välja på. Det vore mer hälsosamt för kyrkan.
---
Fakta: Kyrkomötet
- Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och väljs fram vart fjärde år i kyrkoval.
- Nästa val är år 2025 och nu föreslås att en treprocentsspärr ska införas.
- I dag finns 13 olika nomineringsgrupper invalda i kyrkomötet, den minsta är Himmel och jord som fick 0,6 procent av rösterna och har ett mandat.
---
