EFS inom Svenska kyrkan och flera mindre ortodoxa och österländska kyrkogrenar kommer inte längre att kunna få statsbidrag. Ett 80-tal pingstförsamlingar, som inte är med i trossamfundet Pingst FFS, kan inte heller få del av det statliga stödet framöver.
Kerstin Oderhem, missionsföreståndare för EFS, uppger att hennes kyrkliga sammanhang har blivit informerade om läget. De måste bli ett eget trossamfund för att kunna behålla sitt statsbidrag. Drygt tre miljoner kronor om året förlorar de lokala EFS-grupperna efter nästa årsskifte när den nya lagen är klubbad.
– Det är klart att det kommer att bli kännbart för en del, säger Kerstin Oderhem till Dagen.
Men varför då inte bara registrera er som ett eget trossamfund, så är väl problemet löst?
– Vi har ju vår identitet i att vara en missionsrörelse inom Svenska kyrkan. Så står det i våra stadgar, och där känner vi att vi har vårt uppdrag. Att ändra en identitet som vi haft sedan 1856 för att få tre miljoner kronor är ingenting som vi ens har övervägt, säger hon.
I fortsättningen finns inget annat val än att dra ner på verksamhet eller personal inom EFS – eller att samla in pengarna själva, konstaterar Kerstin Oderhem.
Hamnat i skymundan
Den 18 juni ska riksdagen fatta beslut om en ny lag om stöd till trossamfunden. Ovanstående följder av de nya bidragsreglerna har i mycket hamnat i skymundan av de omdiskuterade demokrativillkoren för trossamfunden, som nu delvis har justerats. Nuvarande lag har gällt sedan Svenska kyrkan skildes från staten vid millennieskiftet.
De nya regler som ska gälla för att få statsbidrag, om lagen går igenom, föreskriver att det måste handla om 1) ett registrerat trossamfund, 2) som har minst 2 500 medlemmar bosatta i Sverige, och som 3) har varit verksamt i fem års tid.
Det här är en striktare skrivning än för närvarande då det inryms att även de religiösa sammanslutningar som ”staten betraktar som trossamfund” kan få statsbidrag.
Samverkat under ”paraply”
I dagsläget finns utrymme för exempelvis EFS att få stöd. Detsamma gäller för flera mindre ortodoxa och österländska kyrkor som inte är egna registrerade trossamfund. De har hittills kunnat få bidrag genom att man samverkat i en paraplyorganisation som formellt söker statsbidraget – och sedan fördelar pengarna internt.
[ Ny lag kan stoppa EFS från statliga bidrag ]
Det har också funnits en alternativ väg att få statligt bidrag genom att vara del av ett internationellt samfund.
Men nu ser det alltså ut att bli slut på den saken för flera av de mindre grupperna – om de inte väljer att bli ett eget registrerat trossamfund och uppfyller kriterierna för det.
Nuvarande lagformulering möjliggör också att de 80-talet pingstförsamlingar som inte är del av trossamfundet Pingst FFS kan få del av statsbidragen. Men framöver kan Pingst – fria församlingar i samverkan inte söka stöd eller fördela pengar till dem, även om det inte i praktiken har handlat om några stora summor till den här gruppen.
Drygt åtta miljoner kronor har trossamfundet Pingst totalt fått i statligt bidrag senaste året.
– Det blir heller inte möjligt för de här församlingarna att själva söka statliga bidrag, exempelvis lokalbidrag till anpassningar för funktionshindrade eller till säkerhetshöjande åtgärder, säger Magnus Wahlström hos Pingst FFS som har tittat närmare på de nya reglerna.
[ Experten: Här riskerna med de nya demokrativillkoren ]
Adress på betjänade
Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, ska framöver ta över uppgiften att fatta beslut om statsbidragen från regeringen. SST har parallellt med det nya lagförslaget antagit nya föreskrifter för hur trossamfunden ska rapportera in antalet betjänade i sina kyrkor som underlag för bidragen.
Då handlar det inte bara om medlemmar, utan också om andra besökare/deltagare som brukar vara med i olika grupper och samlingar.
Det nya här är att församlingarna och trossamfunden framöver måste rapportera in namn och adress för de betjänade, något som inte har varit nödvändigt tidigare.
Frälsningsarmén kan påverkas
Förändringen kan få följden att exempelvis Frälsningsarmén, som har ett stort socialt arbete där många besökare saknar en postadress, påverkas negativ i bedömningsunderlaget, tror Magnus Wahlström.
– Och en gudstjänstbesökare som kommer tre gånger om året frågar man förstås inte – i något samfund – om namn och adress, säger han.
Exakt hur respektive trossamfund kommer att förlora eller vinna på den nya lagen är det ingen som riktigt vet i dagsläget, utan nya prövningar av samfunden kommer att ske. Myndigheten SST fick senast drygt 80 miljoner kronor från regeringen som fördelades på 46 trossamfund.
– Alla trossamfund kommer framöver att få hantera tydligare demokrativillkor för att kunna få bidrag. De som är tydliga förlorare är de som har färre betjänade och är en del av ett samverkansorgan, eller av annat skäl inte kan få bidrag, säger Isak Reichel, direktör och myndighetschef hos SST.
Den nya uppdaterade lagen är tänkt att träda i kraft 1 januari 2025. Ett viktigt syfte är att alla trossamfund – allt mer differentierade genom ökningen av migrantkyrkor och andra religioners utövare – ska behandlas mer lika.
---
Fakta: Ortodoxa kyrkor som kan förlora statsbidrag
Här några av de som i dagsläget har färre än 2 500 betjänade:
- Antiokiska ortodoxa.
- Bulgariska ortodoxa.
- Finska ortodoxa.
- Georgiska ortodoxa.
- Ryska ortodox (Moskvapatriarkatet).
- Svenska ortodoxa prosteriet.
