Kristendomen är största religionen när svenskarna får frågan om vilket trossamfund de identifierar sig med. Det visar en ny studie som släppts av SOM-institutet i Göteborg.
– Jag blev lite överraskad över att det var så pass många som valde att identifiera sig som just protestanter, katoliker och ortodoxa. Möjligheten fanns att svara både “agnostiker” och “annat”, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap, som gjort studien.
Siffrorna finns med i kapitlet Alla är inte lika: attityder till invandring, religion och religionsfrihet. Det ingår i rapporten Inferno från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, där SOM står för samhälle, opinion och medier.
I 2023 års nationella SOM-undersökning fick de svarande för första gången möjlighet att själva ange sin religiösa tillhörighet. Av 3 226 svarspersoner angav då 48 procent att de i första hand identifierade sig som protestantiska kristna. Tre procent angav sig som katolskt kristna och två procent som ortodoxt kristna. Tre procent angav att de såg sig som muslimer. En osäkerhet i sammanhanget är dock att det är svårt att nå personer med invandrarbakgrund med enkäter av detta slag, påpekar Marie Demker.
– Det är svårt att säga vad som är mycket och lite, i och med att frågan inte ställts på samma sätt tidigare. Men jag tycker att det är intressant att mer än hälften av de svarande identifierar sig med kristendom i någon form, säger hon till Dagen.
13 procent av de svarande identifierade sig som agnostiker, medan 31 procent angav ”annat”.
Negativa till islam
När det gäller synen på religionerna sticker islam ut. Hela 57 procent av de svarande angav att de hade en negativ syn på islam, jämfört med 54 procent år 2005. Här skiljer sig också synen mellan partisympatisörerna åt som allra mest: från 37 procent negativa bland sympatisörer till Vänsterpartiet, till 72 respektive 86 procent negativa bland kristdemokratiska och sverigedemokratiska sympatisörer.
– Islam som religion har blivit en arena för vad man kan kalla partiernas kulturkrig. Det handlar om böneutrop, om bönetider, om klädsel och mat och naturligtvis om terrorism och islamism, som lätt glider in och ihop med islam som religion, säger Marie Demker.
– Bristande kunskap om islam som en mångfacetterad religion, med olika inriktningar och strömningar, gör att det blir en ganska grov politisk diskussion kring islam. Det har framför allt SD sedan många år kopplat samman med invandring, så att vi fått en cocktail av religion och invandring som är politiserad och polariserande.
En allt större andel svarande anger också att de ser negativt på kristendom, från 9 procent år 2005 till 16 procent förra året. Här är dock skillnaderna mellan partierna betydligt mindre.
– I den politiska debatten har religion kommit att förknippas med mycket som är negativt. Det mesta rör islam. Efter det kommer ofta talet om kristna fundamentalister, och sedan antisemitismen, säger Marie Demker.
Mindre negativa till judendom
Andelen svarande med en negativ syn på judendomen har dock minskat tydligt på senare år, från 34 procent år 2011 till 24 procent förra året. Skillnaderna mellan partierna är små. Men Socialdemokraternas sympatisörer är minst negativa till judendom (20 procent), och Sverigedemokraternas mest negativa (29 procent).
Generellt ställer sig fler svenskar än tidigare bakom invandrares rätt att utöva sin religionsfrihet i Sverige.
– På ett sätt är det lite paradoxalt, eftersom den negativa hållningen till att ta emot flyktingar ligger kvar på en mycket högre nivå än för tio år sedan, säger Marie Demker.
– Här har det väl ändå skett en höjning av medvetenheten om den mycket grundläggande rätten till religionsfrihet.
Totalt sett tycker 35 procent av svenskarna att det är helt riktigt att invandrare har rätt att utöva sin religion.
– Det är framför allt bland SD och M som stödet ligger under genomsnittsnivå, vilket sannolikt har med synen på islam att göra.
[ Ulf Kristersson (M) markerar mot SD efter förslag om att riva moskéer ]
