En missnöjesrörelse ledd av en ärkebiskop har tagit form i Armenien. Nya gränsavtal med Azerbajdzjan var det som fick bägaren att rinna över och nu tar en ny oppositionell rörelse form.
ARMENIEN. Ärkebiskop Bagrat Galstanyan omfamnar en av besökarna vid söndagens sammankomst i centrala Jerevan. Han frågar hur han mår och hur det går med familjen innan han går vidare till nästa. Ett barn kommer fram som han tittar in i ögonen och välsignar.
Ett par hundra människor har samlats utanför Katoghike heliga guds moders kyrka för att lyssna till honom. Han ska summera dagen och berätta om hans reflektioner om Armeniens framtid.
– Vi måste komma hit för att visa att vi bryr oss om Armenien. För oss som är här är moderlandet det viktigaste vi har, och fader Bagrat är vår ledare, säger den unga studenten Shushan Sargsyan.
Hon har hängt Armeniens flagga över sig. De senaste månaderna har ärkebiskopen tagit en aktiv roll i den missnöjesrörelse som bildats. Det ett nyligen undertecknat gränsavtal med Azerbajdzjan som fick bägaren att rinna över och som gjorde att Bagrat Galstanyan, ärkebiskop i Tavusjregionen som drabbas, begav sig till byarna som omfattas av avtalet.
Väl på plats i byarna Voskepar och Kirants förklarade han att hans engagemang “inte är politiskt, det är existentiellt”. Bakom honom enades en kritisk massa vars förtroende för den armeniska regeringen sedan länge är förbrukat. I grund och botten handlar det om konflikten i Nagorno-Karabach som slutade i september med att över 100 000 armenier tvingades på flykt i vad många, bland annat EU-parlamentet, kallar för en etnisk rensning.
Efter att Kirants blockerats för externa besökare inledde Bagrat Galstanyan en flera dagar marsch mot Jerevan. När han slutligen kom fram den 10 maj slöt mellan 40 000 och 60 000 människor upp på Republikens plats där han gjorde det som många inte förväntat sig: han krävde att Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan ska avgå. Efter det döptes rörelsen till “Tavusj för hemlandet”.
Det har gått snart tre veckor sedan dess och Bagrat Galstanyan tar orda när han går upp på scenen vid kyrkan.
– När vi nu ska arbeta långsiktigt, så behöver oppositionen och folket stå enat inför Armeniens bästa. Jag ropar på alla att ställa sig bakom Tavusj för hemlandet, säger Bagrat Galstanyan.
Kyrkan och politiken
Efter talet vid Republikens plats den 10 maj förändrades rörelsen som Bagrat Galstanyan leder. Kravet på Nikol Pasjinjans avgång medförde även politiska förpliktelser och bakom kulisserna förberedde sig den armeniska oppositionen för en misstroendevotering mot premiärministern. Utan parlamentarisk majoritet gick den dock inte igenom.
Det var möjligen inte det väsentliga, utan snarare faktumet att den politiska oppositionen efter många år av splittring enats bakom en person är ett skifte i politiken. Utmaningen är att Bagrat Galstanyan är en ärkebiskop och att den armeniska konstitutionen skiljer på stat och kyrka. I sin roll som ärkebiskop är inte Bagrat Galstanyan tillåten att ställa upp i parlamentariska val, och oppositionen har ännu inte kommit fram till en person att företräda dem.
Trots det meddelade Bagrat Galstanyan den 26 maj att han är proteströrelsens kandidat som Armeniens premiärminister. För att kunna göra det manades han till att frysa sitt ämbete som ärkebiskop.
En opinionsundersökning av amerikanska International Republican Institute från mars 2024 visar att endast 17 procent av den armeniska befolkningen har förtroende för Nikol Pasjinjan. Den politiska oppositionen, som avsattes av Nikol Pasjinjan efter en ickevåldsrevolution år 2018, lockar dock bara ett fåtal procent. Närmre två tredjedelar av befolkningen anser att ingen politisk figur är en trovärdig ledare.
Polariseringen som det medfört har ytterligare kryddats av smutskastningskampanjer från samtliga politiska läger. I en ny rapport från Reportrar utan gränser anklagas så väl regeringens medier som den oppositionella för att inte följa pressetiska riktlinjer.
Dessutom visar en ny granskning av det oberoende armeniska mediet CivilNet att regeringen använt sig av trollfabriker i sociala medier för att sprida falska narrativ om att Bagrat Galstanyan är pro-rysk. Samtidigt är ryska medier bland de mest aktiva i att rapportera om rörelsen, och att helt avfärda att Ryssland har intressen i den är svårt.
Det som är säkert är att besluten i Jerevan påverkar byarna i Tavusj.
[ Armenier i Sverige vittnar om skadegörelse mot anhörigas gravar ]
Byar i splittring
En tårögd man står vid kanten av vägen i Kirants. Han förklarar att han ägnat de senaste dagarna åt att gråta och att hans ord är slut, att han inte längre ställer upp på intervjuer. Den lilla byn ligger precis på gränsen mot Azerbajdzjan och drabbas av gränsavtalet mellan länderna. Mannens hus hamnar på fel sida. En av de andra männen, som står bredvid, går slutligen med på en intervju på ett villkor.
– Vad tycker du om Nikol Pasjinjan, frågar han retoriskt.
Den som försvarar premiärministern på plats blir förmodligen bortjagad. Vår armeniska kollega förklarar för honom att det inte är journalistikens roll att ta ställning. Han överlägger ett par ögonblick för sig själv innan han börjar prata.
– Vi vill närma oss Europa, men om det här är priset så kan de lika gärna dra åt pipsvängen de också. Vad skiljer Europa från Ryssland? Varför vill Niko (Nikol Pasjinjan) sälja ut oss till Azerbajdzjan, säger Seyran Chilinharyan.
Seyran Chilinharyan har rest till Kirants från Jerevan för att visa stöd för byborna. Gränsavtalet är det första sedan massflykten från Nagorno-Karabach i september i fjol. Det har sin bakgrund i att gränserna mellan Armenien och Azerbajdzjan aldrig statuerats i och med konflikterna avlöst varandra. Problemet är att de sovjetiska gränserna, som man utgår från, går tvärs igenom infrastruktur och byar utan att ta hänsyn till om lokalinvånare drabbas.
– Vi är inte emot gränsförhandlingar med Azerbajdzjan. Alla begriper att det måste ske. Däremot att förrädaren (Nikol Pasjinjan) ska ge bort land utan att vi får något tillbaka är bara fel, säger Seyran Chilinharyan.
---
Fakta: Gränsförhandlingar
- Den 19 april enades Armenien och Azerbajdzjan om att gränsförhandlingarna ska utgå från Alma Ata-deklarationen från 1991.
- Det innebär att gränsförhandlingarna ska utgå från kartor från Sovjettiden.
- Det första gränsavtalet ska undertecknas senast den 15 maj och inbegriper en mindre passage i nordöstra Armenien.
- Avtalet har väckt stor kritik i Armenien för att azerbajdzjanska trupper får tillgång till områden strax utanför byar i Tavjusjprovinsen i nordöstra Armenien.
Fakta: Armeniska utrikesministeriet och Civilnet.com.
---
Kniven mot strupen
Efter den etniska rensningen av Nagorno-Karabach i fjol har fredsförhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan skett utan internationell medling. Till en början berodde det på att Azerbajdzjan vägrade föra samtal under EU-bevakning, i och med de ansåg att EU tog Armeniens sida. Sedermera har även Armenien släppt kraven på externa medlare.
Det första gränsavtalet kom efter en vecka av gränsskjutningar från Azerbajdzjan mot Armenien, och Nikol Pasjinjan förklarade att om det inte undertecknades så skulle det bli krig igen.
Situationen kan beskrivas som att Armenien har kniven mot strupen. Samtidigt har EU-företrädare berömt Armenien och Azerbajdzjan för vad de anser är framgångar i fredsförhandlingarna.
Kritiker mot missnöjesrörelsen som Bagrat Galstanyan leder är att den politiska oppositionen saknar svar på hur saker ska bli annorlunda. Rörelsen som uppstod som organiskt bakom kyrkan behöver nu ta ansvar för den politiska agendan framåt.
Långsiktigt arbete
Att proteströrelsen behöver omvandlas till politisk agenda har Bagrat Galstanyan också insett.
– Det största problemet med vad som sker i Tavusj är att det inte finns någon. Det här handlar inte om gränsdragningar, det här handlar om att ge bort land. Det är bara en sida som gör det, säger Bagrat Galstanyan inför massorna som applåderar.
Han avslutar talat med att förklara att han kommer fortsätta träffa människor. Han utlovar att det inom kort kommer presenteras en oppositionell ledare och strategi framåt innan han går av scenen.
Shushan Sargsyan som lyssnat hela talet förklarar slutligen att hon tror på en större ideologi för Armenien.
– I dag gör regeringen inget för att vi ska få tillbaka Artsach (Nagorno-Karabach). Det här är vårt sista hopp att enas bakom en ideologi som kommer ge tillbaka vårt hemland, säger Shushan Sargsyan.
[ Utsänd präst bjöd på semlor i Armenien: Väldigt uppskattat ]
---
Fakta: Armenien
- Officiellt namn: Hayastani Hanrapetutyun/Republiken Armenien
- Statsskick: republik, enhetsstat
- Statschef: president Vahagn Khachaturyan (2022–)
- Regeringschef: premiärminister Nikol Pasjinjan (2018–)
- Antal invånare: 2 780 469 (2022)
- Huvudstad med antal invånare: Jerevan 1 086 000 (FN-uppskattning 2020)
- BNP per invånare: 7 014 US-dollar (2022)
Fakta: Landguiden
---
