Exiliranier och judar i länder som Sverige står under fortlöpande övervakning av den iranska regimen, som inte drar sig för att utsätta sina motståndare för hot och angrepp. Det framkom vid ett seminarium i riksdagen, lett av bland andra den iranskfödde ledamoten Alireza Akhondi (C). Också kristna konvertiter har ögonen på sig.
– Det är definitivt en av flera grupper som står i fokus för revolutionsgardet och regimen i Iran, sa Iranexperten Kasra Aarabi från organisationen United against nuclear Iran (UANI).
Kasra Aarabi var en av talarna vid seminariet, som fokuserade på Islamiska revolutionsgardet, ett slags elitstyrka med ansvar för att skydda den islamska regimen mot interna och externa hot.
Han hade kommit över dokument som visar att revolutionsgardet får tillgång till den forskning som bedrivs av universitet i Sverige genom deras samarbeten med universitet i Iran – något som nyligen kritiserades i en interpellationsdebatt i riksdagen mellan utbildningsminister Mats Persson (L) och en av seminariets värdar, centerpartisten Alireza Akhondi.
Alireza Akhondi berättade för Dagen att han har fått motta flera dödshot från iranska islamister sedan han började engagera sig för ökad demokrati i Iran för ett och ett halvt år sedan.
– De ser ju att det finns folk med iranskt påbrå på politiska positioner med stora nätverk. Och det är klart att de blir djupt skrämda när vi tar vara på de kunskaper och nätverk som vi har, sa han efter seminariet.
Iranska kristna konvertiter talar om sin oro för att hemlandets regim har ögonen på dem också i Sverige. Har de fog för den rädslan, tror du?
– De har stenkoll på oss alla. Stenkoll, sa Alireza Akhondi.
Så det är inte riskfritt att konvertera till kristendomen och återvända till Iran?
– Nej, riskfritt att återvända är det ju aldrig. Sedan vet jag inte vad det kan ha för konsekvenser för den enskilde individen. Men vi vet ju vilken brutal regim som det handlar om. Så den risk som konvertiterna beskriver, den bilden köper jag i allt väsentligt.
Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, utgör Iran tillsammans med Ryssland och Kina de största hoten mot Sverige, där länderna bedriver underrättelseverksamhet och ”säkerhetshotande verksamhet”.
”Irans underrättelseinhämtning i Sverige riktar sig i första hand mot oppositionella grupper och enskilda individer inom den iranska diasporan, men även mot andra stater. Iran har tidigare använt våld i bland annat Europa i syfte att tysta kritiska röster och upplevda hot mot den egna regimen”, skriver Säpo på sin hemsida.
Tilltänkt mål för iransk terror
En av seminariets åhörare med egna erfarenheter av iranskt påverkansarbete var Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet.
– Dels är frågan om Iran och om det Islamiska revolutionsgardet en jätteviktig fråga för Israels och för judars säkerhet. Och sedan har jag ju varit personligen berörd av det som berättas här, sa han till Dagen om varför han ville närvara.
Aron Verständig var en av tre tilltänkta måltavlor för det iranska par med koppling till Irans militära underrättelsetjänst som greps i april 2021, misstänkta för stämpling till terroristbrott.
Vad kan bidra till att du och andra judar skulle känna er säkrare i Sverige?
– Det handlar om att stärka medvetenheten om vad Iran faktiskt gör. Det var en av anledningarna till att jag till slut gick med på att delta i dokumentären i Sveriges radio [om mordplanerna]. Intressant nog har sedan dess flera exiliranier tagit kontakt och tackat för det jag sa. ”Nu fick folk reda på det som vi har känt till så länge”, säger de.
– Jag tror att väldigt många personer med iransk bakgrund som lever i Sverige känner ett hot från den iranska regimen, som verkligen inte är detsamma som det iranska folket.
De använder religionsfriheten som ett verktyg för att sprida islamistisk ideologi och för att få in en fot i det svenska samhället,
— Kasra Aarabi, United against nuclear Iran (UANI)
Kasra Aarabi anser det fastställt att revolutionsgardet i Sverige aktivt inriktar sig mot individer inom den judiska gruppen och inom den iranska diasporan.
Vad vet du om hur man ser på kristna konvertiter från Iran?
– Individer som konverterar till kristendomen i Iran grips och förtrycks. De är definitivt en grupp som Revolutionsgardet och regimen i Iran har ögonen på. Men ser vi till Europa så är målet [för övervakning och angrepp] den iranska diasporan som helhet, liksom medlemmar av det judiska samfundet.
I början av 2020 publicerade Kasra Aarabi en rapport om revolutionsgardets ideologiska kärna.
– Vi vet att präster och kyrkor övervakas av revolutionsgardet. Vi vet att de inte är fria att utöva sin religion. Vi vet att de är förföljda. Och nu vet vi också att revolutionsgardet aktivt lär ut att deras rekryter ska, för det första, utföra väpnad kamp, jihad, och döda kristna som inte konverterar till islam eftersom de ”inte har en sann och acceptabel tro”, och, för det andra, att religiösa minoriteter ska betala en särskild skatt för att leva i en islamisk stat. Så de är djupt, djupt antikristna.
I Iran finns historiska kristna kyrkor som tolereras av staten. De som drabbas av förföljelse är framför allt muslimer som konverterar till kristendom, och personer som missionerar bland muslimer. Men revolutionsgardet gör i sina dokument inte skillnad på konvertiter och andra kristna, och går alltså längre i sin tolkning av islam än vad regimen gör.
Framöver, berättar Kasra Aarabi, släpps en rapport om hur regimen i Iran utnyttjar interreligiösa sammanhang för att öka sin påverkan i Europa.
– Vi har funnit bevis på att ett universitet med band till både revolutionsgardet och Hizbollah samarbetar till exempel med fem tyska universitet, just utifrån interreligiösa frågor. Vi ser det också i Sverige, att de använder religionsfriheten som ett verktyg för att sprida islamistisk ideologi och för att få in en fot i det svenska samhället, säger han.
