Han ville göra S:ta Clara till nattklubb: Vände efter bön i kyrkan

Efter att ha föreslagit att S:ta Clara kyrka i centrala Stockholm borde göras om till nattklubb valde Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch att själv besöka kyrkans morgonbön. Efter att lovsången tystnat låter det helt annorlunda.

– Det här är kanske det finaste exemplet på det civilsamhälle vi har i Sverige, säger Fredrik Kopsch till Dagen.

”Tänk er Klara kyrka som nattklubb. En plats i centrala Stockholm som i dag är helt tom på folk”, skrev Fredrik Kopsch, chefsekonom på näringslivets tankesmedja Timbro, på plattformen X.

Det tog inte lång tid innan reaktionerna strömmade in, med invändning efter invändning eftersom många ville påpeka att det här är en kyrka som är långtifrån tom. Fredrik Kopsch valde att lyssna in kritiken och några dagar senare sitter han själv på en av kyrkbänkarna för att delta i den timslånga morgonbönen.

Jag hade en känsla av tacksamhet som jag inte har känt så många gånger.

—  Fredrik Kopsch

Ett 70-tal personer är på plats och när bönerna och lovsångerna har tystnat erkänner Timbrochefen att han hade helt fel om S:ta Clara kyrka, den är inte tom, inte ens på en morgonsamling en vanlig vardag. Idén om att göra om kyrkan till en nattklubb har han släppt.

– Det var ett illa valt exempel. Nu när jag har varit här och sett morgonbönen och läst på om arbetet som den här kyrkan gör, så vill jag säga att det kanske är det finaste exemplet på det civilsamhälle vi har i Sverige, säger han till Dagen.

Hur var morgonbönen?

– Jag blev rörd faktiskt. Jag hade en känsla av tacksamhet som jag inte har känt så många gånger. Känslan är närmast meditativ, att man inte tänker så mycket. Det var jättefint, så jag tror att jag ska komma tillbaka.

Prästerna glada

Under sitt besök i kyrkan passade Fredrik Kopsch på att tända ett ljus och han fick också en skymt av församlingens sociala arbete, då det efter bönestunden var dags för matutdelning. Timbrochefen fick också möjlighet att träffa kyrkans personal och volontärer. När de får reda på att det är han som kommit med det uppmärksammade förslaget att göra om kyrkan till en nattklubb blir de glada.

– Vad bra att du tagit dig hit, säger prästen Hans Bratt Hernberg då han skakar hand med Timbrochefen.

– Vi är så glada för att du skrev det där, för det gör att vi får möjlighet att visa upp arbetet vi gör här i kyrkan.

Vill se förändring

Även om Fredrik Kopsch inser att han uttryckt sig något plumpt i sociala medier så står han dock på sig när det gäller åsikten om hur kyrkor ska hanteras.

– Jag vill ha en förändring i lagstiftningen där man ska kunna använda lokaler på ett bättre sätt, säger han.

Sedan jämför han situationen med andra länder där det har visat sig vara enklare att göra om kyrkor så att de, efter att de avsakraliserats, kan användas på andra sätt. Fredrik Kopsch nämner Caroli kyrka i Malmö som ett positivt exempel på hur det kan gå till om Svenska kyrkan vill sälja sina lokaler. I just det här fallet har kyrkan sålts till en privat aktör och det har också funnits planer på att göra om lokalen till en nattklubb.

[ S:ta Clara har infört nolltolerans mot provokativt uppträdande ]

Lång process

Fredrik Kopsch resonerar att eftersom allt färre är med i Svenska kyrkan borde det vara möjligt att sälja ut kyrkobyggnader och göra om dem till något annat.

– Men processen är för lång, menar han.

Och, upprepar han, S:ta Clara kyrka var verkligen ett dåligt exempel i sammanhanget.

– För det finns faktiskt tomma kyrkor.

Men kan du förstå upprördheten då du föreslår att man vill göra om en för många heliga byggnad till en nattklubb?

– Ja, det kan jag göra. Sedan var det ett olyckligt sätt jag uttryckte det här på eftersom det har tolkats som att jag också ville att det här skulle genomföras.

Fredrik Kopschs poäng är snarare att om en kyrka frivilligt vill sälja sin lokal, då ska man inte sätta hinder i vägen och att det även borde bli enklare att bygga om kyrkolokalen efter eget behag.

[ Susanna Birgersson.: Vi kan inte alltid sjunga peppiga och poppiga sånger ]

Sedan finns väl problemet med k-märkning, vi kan väl inte strunta i kulturarvet?

– K-märkning är också en fråga som jag inte är helt övertygad om. Men jag inser att jag tillhör en minoritet som inte har en historisk bundenhet till hur städer ser ut.

Sedan påminns Fredrik Kopsch om hur han för ett år sedan föreslog att man skulle börja riva kyrkor i Stockholm för att bana väg för nybyggen.

– Ja, det var också olyckligt uttryckt, säger han.

– Men ta en stad som Stockholm som har vuxit så mycket de senaste hundra åren, då är det talande att det man ser av stadens skyline är kyrktorn. Då menar jag inte att man ska riva kyrkorna, utan snarare tillåta att det byggs högre byggnader.

Att cementera en stad och inte tillåta någon förändring, menar han, ger bara som effekt att priserna på fastigheter stiger och till slut blir centrum ett reservat enbart för människor med pengar.

[ Timbrochef: Gör om S:ta Clara till nattklubb "är helt tom på folk" ]