Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillbakavisar kritiken mot hans partis vilja att förändra den så kallade beteslagen för mjölkkor. Till Dagen säger han att målet är att svenska mjölkbönder ska få det bättre samtidigt som djurvälfärden värnas.
Det var i helgen som Dagens Nyheter publicerade uppgiften, som också återgavs i Dagen, att lagen om beteskrav skulle vara uppe till diskussion i nämnda utredning och att källor uppgav att ett förslag att lagen skulle slopas är att vänta. Landsbygdsminister Peter Kullgren kan inte bekräfta att det skulle stämma.
– Utredningen syftar till att brett titta på åtgärder som ska stärka konkurrenskraften för svenska bönder med bibehållen djurvälfärd. Det är anonyma uppgifter som hävdar detta och utredningen är ännu inte presenterad. Jag har inte sett enda förslag från utredningen, säger Peter Kullgren till Dagen.
Vill förändra beteslagen
Utredningen ska presenteras den 30 juni och först då kan regeringen ta ställning till innehållet och de förslag som utredaren Elisabeth Nilsson då lägger fram. Först när de tre regeringspartierna M, L och KD och dess samarbetspartner SD tillsammans processat det färdiga resultatet kan konkreta förslag presenteras. Som ansvarig minister har Peter Kullgren att invänta denna process innan det går att säga hur den framtida politiken på området ska utformas.
Som företrädare för sitt eget parti, Kristdemokraterna, har han betydligt mer att säga. KD har som Dagen tidigare rapporterar länge velat förändra beteslagen och Peter Kullgren förklarar varför.
– Vi vill ha mer flexibla regler för nötkreatur. Det är värt att poängtera att Sverige är det enda land som har en sådan här lag, men i de flesta andra EU-länder som inte har någon beteslag är korna ändå ute på bete. Skillnaden är att den bonde som där släpper ut sina djur kan då en årlig ersättning som kan vara upp till 1 000 kronor per år och djur. Vi vill se till att ta hem de pengarna även till de svenska mjölkbönderna, så att de blir lika konkurrenskraftiga som sina europeiska motsvarigheter, säger Peter Kullgren.
Ändrade förhållanden
Jordbrukspolitiken är gemensam inom EU men det svenska regelverket gör att de svenska bönderna går miste om betesersättningen, förklarar lantbruksministern. Han tycker att beteslagen var jättebra när den kom, men att nu ser förhållandena för djurhållning helt annorlunda ut.
I Dagens nyhetsartikel häromdagen argumenterade djurrättsaktivisten Mikael Risenfors från den kristna föreningen Vildåsnan att beteslagen är en garant för att djuren ska få något som påminner om deras naturliga tillvaro. Peter Kullgren pekar på de stora förändringar som svenskt lantbruk gått igenom de senaste 40 åren. När lagen kom till 1988 var de flesta mjölkkor fast i sitt bås där de även mjölkades året runt. I dag ser det helt annorlunda ut och många mjölkstall har så kallad lösdrift där korna kan röra sig fritt inomhus och själva välja när de vill bli mjölkade. I förekommande fall kan korna även välja när de själva vill gå ut.
[ Trots klimatkritiken - ärkebiskopen tog flyget till påven ]
– Du kan ha större flexibilitet när korna går i lösdrift, säger Peter Kullgren som påtalar att en baksida med nuvarande beteslag är att den tvingar bönder att ta ut sina kor oavsett om väder och vind eller lerigt underlag skulle vara olämpliga för djuren.
Pekar på risker
– Är det djurvälfärd att tvinga ut kor när man ser en jättestor risk med att göra det? frågar han retoriskt och tillägger att alla vet att när ett kreatur halkar och bryter benet så innebär det nästan alltid slutet för det djuret.
Vad skulle du vilja svara dem som är oroliga för att det ska bli sämre för de svenska mjölkkorna?
– Att det finns ingen ambition att göra det sämre eller sänka djurvälfärden. Snarare tvärtom. Man ska ha med sig att svenska bönder levererar bland de mest klimatsmarta produkterna i världen och ligger bland de högsta när det gäller djurvälfärd, med väldigt liten antibiotikaanvändning. Jag tycker det vore hål i huvudet om inte jag som minister ska arbeta för att sprida vårt sätt att producera.
Antalet mjölkgårdar har minskat med 96 procent på drygt 50 år – från 96 000 år 1970 till 2 675 år 2023. Är det en tillfredsställande utveckling?
– Nej. Jag tycker är väldigt tråkigt att vi har färre och färre gårdar. Grunden är konkurrenskraft och lönsamhet. I och med EU-inträdet kan vi se att andelen av det vi producera i Sverige minskar. Vi vill öka den andelen. Vi jobbar också för att förbättra det gemensamma regelverket kring djurvälfärd inom EU. Kanske kan man ha enklare regler med bibehållen djurvälfärd.
Ser fram emot kosläpp
– Ingen tjänar på att mjölkgårdar lägger ner och att vi i stället importerar mjölk från kor som aldrig känt gräs under klövarna och där antibiotikaanvändningen är på en mycket högre nivå än i Sverige. Ambitionen från Kristdemokraterna är inte att färre djur ska vara ute och beta, men att vi ska ha en större flexibilitet så att även våra bönder kan få del av stöd från EU genom den gemensamma jordbrukspolitiken, fastslår Peter Kullgren.
[ Israels artist valde bort invigningen av Eurovision - deltog i minnesceremoni i Malmö i stället ]
Första helgen i juni ska han till Haparanda på kosläpp. Ett ministeruppdrag han inte haft tidigare och det låter som han ser fram emot det.
– Det är ju jättekul att se när de får springa ut, hur de tar de här glädjeskutten.
---
Fakta: Beteslagen
- En del av den nya djurskyddslagen som antogs 1988 efter en stor folkkampanj med författaren Astrid Lindgren i spetsen.
- Lagen har därför kallats Lex Lindgren och överlämnades till Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson.
- Lagen garanterar svenska mjölkkor rätten till sex timmars dagligt bete under rådande säsong som beräknas vara mellan två och fyra månader beroende på var i landet man finns.
---
