Polisanmälda hatbrott med antisemitiska motiv ökade kraftigt under den gångna hösten. Det visar en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
– En skamfläck, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Kartläggningen har genomförts efter regeringens uppdrag till Brå att undersöka hur svenska judars utsatthet förändrats efter terrororganisationen Hamas attack mot Israel den 7 oktober förra året.
Rapporten visar att antalet polisanmälda hatbrott med antisemitiska motiv sköt i höjden mellan dagen för attacken i Israel och den sista december i fjol. Polisen tog under den aktuella perioden upp 110 anmälningar om antisemitiska hatbrott, vilket kan jämföras med 24 motsvarande anmälningar under motsvarande period 2022. Med andra ord anmäldes nästan fem gånger fler hatbrott med antisemitiska motiv efter Hamas attack.
I drygt en femtedel av anmälningarna framgår något slags hänvisning till Hamas attack eller det efterföljande kriget i Gaza.
– Det handlar bland annat om antisemitiska plakat och uttalanden i samband med demonstrationer, men även hot och kränkningar mot enskilda individer som utifrån sin judiska bakgrund beskyllts för Israels ageranden i Gaza, säger Brås utredare Jon Lundgren i ett pressmeddelande
Flest polisanmälningar antisemitiska hatbrott under den kartlagda perioden togs upp i polisregion Syd, med 32 anmälningar. Näst flest anmälningar, 31, togs upp i polisregion Väst.
Strömmer: ”Skrämmande läsning”
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) beskriver rapporten som ”skrämmande läsning” och säger att många judar i Sverige nu upplevelser en stor oro, rapporter TT.
– Vi ser också en viss ökning av anmälda brott med hatmotiv riktade mot muslimer. Vi ser det och tar också det på stort allvar. Men det är omöjligt att värja sig mot den väldiga ökning som den här undersökningen bekräftar, säger han till nyhetsbyrån.
Liljestrand: ”En skamfläck”
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) kallar utvecklingen ”fruktansvärd”.
– Antisemitismen är en skamfläck för vårt samhälle och den behöver vi motarbeta i alla lägen som går, säger hon till TT.
Samtidigt framhåller Parisa Liljestrand att regeringen, inom ramen för en nyinrättad arbetsgrupp, möter företrädare för det judiska civilsamhället för att diskutera hur judiskt liv kan stärkas.
– Vi har också skjutit till ekonomiska medel för att stärka säkerheten för judar i Sverige och också aviserat en förstärkning av arbetet mot rasism, säger hon till TT
[ Nu ska antisemitismen efter Hamas attack kartläggas ]
Andra del nästa år
Brås redovisning av rapporten innebär att myndigheten nu har fullföljt den första delen av regeringens uppdrag att kartlägga den judiska minoritetens situation efter den 7 oktober.
I den andra delen av uppdraget ska Brå mer generellt studera ”samtida erfarenheter av antisemitiska hatbrott samt otrygghet och rädsla för sådana brott, som de framträder i judiska församlingar och organisationer”. Den delen av uppdraget ska redovisas senast den 5 juni 2025.
[ Rabbinen: Politikerna har låtsats som att det regnar ]
---
Fakta: Vanligaste brottsrubriceringarna
- De flesta av anmälda hatbrott med antisemitiska motiv under hösten 2023 rubricerades som hets mot folkgrupp (39 procent) och skadegörelse (28 procent).
- Dessa två brottsrubriceringar var även var de vanligaste för anmälda hatbrott med antisemitiska motiv under motsvarande period 2022. Då var fördelningen 38 respektive 24 procent.
Källa: Brå
---
