Sverige måste bli bättre på att tillvarata de religiösa samfunden som goda krafter i samhället. Det var ett av budskapen när företrädare för Sveriges kristna råd, SKR, mötte politiker i riksdagen förra veckan. De lyfte också kritiken mot Sverige i en ny FN-rapport om religions- och trosfrihet.
– Religion kan vara en del av lösningen på olika samhällsproblem. Men då måste de ses som resurser inte bara i kriser utan i vardagen, säger SKR:s generalsekreterare Sofia Camnerin.
Sofia Camnerin och SKR:s direktor för teologi, Jan Eckerdal, besökte riksdagen förra veckan för att lyfta lagstiftning, attityder och annat som påverkar Sveriges troende och deras samfund.
Det skedde vid ett lunchseminarium som arrangerades i samarbete med riksdagens kristna grupp och dess vice ordförande Per-Arne Håkansson (S). Andra riksdagsledamöter som slöt upp var Ingemar Kihlström (KD), Cecilia Engström (KD), Dan Hovskär (KD), Louise Thunström (S), Carl Nordblom (M), Ewa Pihl Krabbe (S) och Peter Ollén (M).
– Vi höll ett brett fokus. Bland annat lyfte vi upp rapporten från FN:s särskilda rapportör för religions- och åsiktsfrihet, Nazila Ghanea, säger Sofia Camnerin till Dagen.
FN:s rapport om hur Sveriges lever upp till internationella konventioner om religions- och övertygelsefrihet kom i början av mars.
– Där säger den särskilda rapportören att Sverige visserligen har starka juridiska system för religionsfrihet på plats, men att efterlevnaden inte helt lever upp till internationella normer. Det finns en ovana att hantera den mångreligiösa situationen i den offentliga sfären, säger Sofia Camnerin.
Asylsökande konvertiter
Rapporten avslutas med en rad rekommendationer till Sveriges regering. Den första är att Sverige bör införliva FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) i lagstiftningen, och öka medvetenheten om artikel 18, som slår fast individens rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Rapportören varnar också för att olika uttryck för islamofobi och antisemitism ”riskerar att normaliseras och institutionaliseras”. Vidare uppmanas regeringen att hantera sådan ”flyktingfientlig och rasistisk retorik” som i förlängningen bland annat gör att asylsökande konvertiter riskerar att skickas tillbaka till ett land där de fruktar förföljelse.
– Merparten av världens befolkning, omkring 80 procent, betecknar sig som religiösa, medan Sverige sägs vara ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt har Sverige på kort tid blivit ett av Europas mest mångreligiösa länder, vilket leder till spänningar, säger Sofia Camnerin.
Kristina Patring, från Svenska missionsrådet, fanns på plats för att tala om den föreslagna lagstiftningen om demokrativillkor. Den är ett försök att balansera rättigheter och skyldigheter för de trossamfund som vill ta del av statliga bidrag.
– Problemet med alltför hårda eller otydliga villkor är att man riskerar att få ett antal trossamfund som inte når upp till kraven och ställs utanför. Och då handlar det inte bara om att de blir utan statliga medel, utan att de hamnar utanför dialog och möjlighet till samarbete. Det riskerar att förstärka skuggsamhället och driva på radikalisering, säger Sofia Camnerin.
SST och MUCF
Ett annat orosmoln som SKR lyfte under seminariet gällde regeringens tankar på att slå samman Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF – en process som Dagen skrivit om tidigare.
– Från SKR finns en oro för att kompetens kommer att gå förlorad om SST och MUCF slås ihop, säger Sofia Camnerin, som berättar att SKR nyligen bjöd in sina medlemskyrkor för att inhämta deras synpunkter.
– Vi ser lite olika på de organisatoriska förslag som finns. Men de flesta är överens om att den kompetens som finns inom SST måste säkras framåt, och att det inte går att jämställa trossamfund med övriga organisationer i civilsamhället.
