När religiösa organisationer arbetar mot människohandel ligger fokus på individens andliga och moraliska förvandling. De får också tillgång till annan finansiering än sekulära organisationer.
Det visar en avhandling av Andreas Henriksson, doktorand i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Utlandsbiståndet är ständigt aktuellt, nu senast i och med den aviserade omläggningen. En ständig fråga som följer de kristna biståndsorganisationerna är i vilken grad den religiösa tron bör påverka biståndsarbetet.
– En religiös världsbild kan försvåra samarbete med etablerade, sekulära biståndsaktörer och givare, men samtidigt är religion ofta en tillgång i relation till lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Fallstudier från Asien
I sin avhandling tittar Andreas Henriksson på hur religion formar arbetet mot människohandel. Avhandlingen bygger på fallstudier av kristna hjälporganisationer som verkar i Thailand och Kambodja. Kristna hjälporganisationer är vanliga i arbete mot människohandel – ett globalt problem som 2023 drabbade cirka 49 miljoner människor.
– Jag har försökt förstå kristna organisationers arbete, vad som styr hur de arbetar, samt hur deras arbete tas emot i de lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson.
Resultaten av studien visar att kristna hjälporganisationer har ett särskilt fokus på traumabearbetning av offer för människohandel. Deras religiösa världsbild påverkar hur de arbetar mot människohandel, vilket innebär ett fokus på individuell, moralisk och andlig förändring.
Sekulär förståelse
I avhandlingen konstateras även att en sekulär förståelse dominerar i internationellt bistånd, vilket bidrar till att de kristna hjälporganisationerna främst finansieras av religiösa nätverk. Det framgår även att de kristna hjälporganisationerna har lättare att nå samsyn med de buddistiska mottagarna, än med de sekulära aktörerna på hemmaplan.
– De kristna hjälporganisationerna med något nedtonad kristen identitet har dock lättare att överbrygga avståndet till de sekulära aktörerna, säger Andreas Henriksson.
Avhandlingen är ett resultat av ett samarbetsprojekt genom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, där Erikshjälpen och Evangeliska frikyrkan (EFK) funnits med som partner.
Kommer använda resultaten
Enligt Sofia Jonsson, programansvarig på EFK, har forskningsprojektet hjälpt organisationen att mer kritiskt granska sig själv och andra aktörer samt fundera över strategier och metoder.
– Vi som arbetar på gräsrotsnivå har mycket att bidra med till forskningen – tillsammans kan vi verkligen göra skillnad. Vi kommer att använda resultaten i utformning av strategier och i samtal med våra partnerorganisationer, säger hon.
---
Fakta: Om avhandlingen
- Avhandlingen har titeln: En fråga om tro? Kampen mot människohandel i Thailand & Kambodja.
- Författaren Andreas Henriksson tog pol. mag.-examen i statsvetenskap 2007 och har under flera år arbetat med internationellt bistånd.
---
