Fallet med pastorn som hamnade i konflikt med sin arbetsgivare efter att han hade publicerat en ”olämplig bild” väcker frågan: När får arbetsgivaren ha synpunkter på vad en anställd gör på sin fritid? Dagen har talat med juridikprofessorn Petra Herzfeld Olsson.
Det slutade med att att Pontus Perstrand kom överens med församlingsstyrelsen i Pingstkyrkan i ångermanländska Överhörnäs om att sluta som föreståndare. Konflikten hade börjat med att styrelsen uppfattat en av pastorns illustrationer i sociala medier – där en mörk fantasymus med svärd i handen förekom – som en ”olämplig bild”, vilket Dagen nyligen skrev om.
38-årige Pontus Perstrand har i dag svårt att förstå varför bilden blev provocerande för styrelsen.
– Jag tänker att det inte i sig är något objektivt fel att rita en bild som ger negativa associationer. Det kan väcka eftertanke hos den som ser illustrationen, har han sagt till Dagen.
Församlingens ordförande Sture Söderholm menar samtidigt att bilden bara hade varit en mindre del av den process som slutade med uppsägning.
Experten: Man är fri att leva som man vill utanför arbetet
Oavsett de exakta omständigheterna i fallet med Pontus Perstrands uppsägning kan man ställa sig en mer principiell fråga: Vad av allt det som en anställd gör på fritiden får en arbetsgivare egentligen lägga sig i?
Här finns det inget helt enkelt svar, utan det är i stället flera juridiska principer som samverkar och som måste vägas mot varandra när man ska avgöra vad som gäller i ett visst fall.
En princip är att den anställde är fri att leva som den vill utanför arbetet.
– Om ett agerande inte har något tydligt samband med yrkesutövningen är man som utgångspunkt fri i sin livsföring, säger Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet, till Dagen.
När den anställde utövar sin rätt till fri livsföring på fritiden kan det samtidigt vara uttryck också för andra rättigheter, exempelvis åsiktsfriheten eller yttrandefriheten.
– Och då blir det ytterligare en aspekt som man får väga in i helhetsbedömningen, säger Petra Herzfeld Olsson.
Lojalitetsplikten: Får inte orsaka skada
Men den anställdes rätt att göra vad den vill på fritiden är inte obegränsad. En annan princip som gäller samtidigt är nämligen den om den så kallade lojalitetsplikten. Här är det fråga om en skyldighet för den anställde att inte orsaka arbetsgivaren någon skada. En lite mer spetsig beskrivning av pliktens innebörd är att den anställde måste ”sätta arbetsgivaren intresse framför sitt eget” – en formulering som faktiskt förekommer i en dom från Arbetsdomstolen.
– Hur långtgående den här lojalitetsplikten är beror på flera olika faktorer, säger Petra Herzfeld Olsson.
Till exempel spelar det roll vilket slags verksamhet arbetsgivaren bedriver, liksom vilken ställning den anställde har i verksamheten.
– Ju högre tjänsteställning, desto starkare lojalitetsplikt.
[ Pastorns illustration skapade konflikt i kyrkan: Jobbar inte kvar ]
”Måste finnas en ganska konkret skada”
I vilka situationer kan då den anställde sägas ha brutit mot lojalitetsplikten? Eftersom utgångspunkten är att man är fri i sin livsföring så handlar det om fall där den anställde har gjort något ”rätt så flagrant”, säger Petra Herzfeld Olsson.
– För att arbetstagarens rätt att leva fritt på fritiden och utöva sin yttrandefrihet över huvud taget ska kunna påverka lojalitetsplikten måste det finnas en ganska konkret skada för arbetsgivaren.
Inte heller om en anställd begår ett brott är det självklart att lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren ska ses som åsidosatt.
– Begår man till exempel rån eller stöld, och samtidigt har kontroll över ekonomiska resurser på arbetsplatsen, kan det vara så att lojalitetsplikten har brutits. Men det är inte så att vilket brott som helst innebär att lojalitetsplikten är bruten, utan arbetsgivaren måste kunna visa att förtroendet är brutet på ett område där det finns en naturlig koppling till det arbete som man utför, säger Petra Herzfeld Olsson.
---
Fakta: Lojalitetsplikt – och rätt till fri livsföring
- Måste man som anställd låta arbetsgivarens intresse gå före sitt eget? Många skulle kanske intuitivt svara nej på den frågan – men Arbetsdomstolen svarar ja. Anställda har en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren.
- Samtidigt har anställda en rätt till fri livsföring på fritiden. Här gäller också ytterligare rättigheter, som till exempel yttrandefriheten. De olika principerna måste vägas mot varandra i en helhetsbedömning.
- Vad som helt säkert gäller i ett enskilt fall går inte att veta förrän en domstol prövat fallet.
---
