Johan Strindberg kallar dem för kyrkockupanter. Efter fyra års konflikt klänger sig den rysk-ortodoxa församlingen kvar i den fristående S:t Sigfrids kyrka i Stockholm.
Johan Strindberg berättar i Dagen varför föreningen S:t Sigfrids vänner nu vänder sig till domstol för att bli av med ryssarna.
När jag kliver in i kyrkan händer två saker parallellt som är lite svåra att ta in. Å ena sidan pågår en rysk-ortodox gudstjänst med rökelse, böner, ljuständning och korstecken i mängder.
Å andra sidan guidar Johan Strindberg runt två män från Securitas för att se var i kyrkan man kan installera ett nytt larm, så att obehöriga inte ska kunna ta sig in. De obehöriga som är tänkta att hållas borta? Den ryska församling som just nu är djupt försjunkna i sina böner.
– Vi vill att de ska lämna kyrkan, säger Johan Strindberg, som företräder föreningen S:t Sigfrids vänner.
Att alla råkar vara på plats i kyrkan samtidigt i dag är en ren slump. Nästa gång de möts kan mycket väl vara i domstolen. En stämningsansökan har redan lämnats in mot den rysk-ortodoxa församlingen om omedelbar utflyttning och med ett skadeståndskrav på nästan 200 000 kronor för flera års utebliven hyra.
Flerårig konflikt
Konflikten om S:t Sigfrids kyrka, som ligger i Aspudden i Stockholm, började vid årsmötet år 2020. Johan Strindberg beskriver det som ett aggressivt försök då gjorde för att ta över föreningen, och polisen fick kallas dit när det blev bråk.
Efter att röken lagt sig fanns plötsligt två parallella styrelser som gjorde anspråk på att representera föreningen och på så sätt ha rätt att hålla till i kyrkan. På olika sätt har man sedan försökt bekämpa varandra, bland annat genom att byta ut låsen.
– De krossade till och med en fönsterruta för att komma in, för att sedan byta lås, säger Johan Strindberg om hur de förlorade kontrollen över kyrkorummet.
– Det är på tiden att kyrkockupanterna lämnar.
---
Fakta: Detta har hänt i S:t Sigrids kyrka
- Kyrkan har koppling till Svenska kyrkan men är fristående från alla trossamfund. Verksamheten bedrivs av föreningen S:t Sigfrids vänner.
- 2020 blossar en konflikt upp kring S:t Sigfrids kyrka i stadsdelen Aspudden i Stockholm. Det var på föreningens årsmöte som det blev turbulent, och efteråt fanns det två styrelser som gjorde anspråk på att vara den rättmätiga.
- Personer som drev föreningen tidigare styrelse menar att de blev kuppade av två olika kristna församlingar, som pekades ut: Dels handlar det om en av Missionsprovinsens koinonior/församlingar som tidigare har hyrt in sig i kyrkan, och som nu också ville ta över själva föreningen. Dels handlar om den rysk-ortodoxa församlingen Sergei, som tidigare hyrt in sig i några månader i kyrkan, men som nu ville få tillgång till kyrkan permanent.
- Efter tre års oenighet om vilken styrelse som var den rätta fick Stockholms tingsrätt till slut fälla avgörandet. I februari 2023 kom beskedet att det var den första styrelsen som hade rätten på sin sida. Föreningen och kyrkan hade alltså tagits över genom en kupp.
- Trots beskedet har den rysk-ortodoxa församlingen fortsatt dröjt sig kvar, och nu har en stämningsansökan lämnats in till Södertörns tingsrätt, med krav på att de ska lämna och även betala skadestånd för utebliven hyra.
---
Tvist egentligen avgjord
Tvisten om vem som har rätt att vara i kyrkan avgjordes i slutet av förra året i Stockholms tingsrätt, där den ursprungliga styrelsen fick bekräftat att den utgör den legitima styrelsen. Den parallella styrelsen, bestående av personer från Missionsprovinsen och den rysk-ortodoxa församlingen Sergei, förlorade.
Missionsprovinsen har efter detta gett upp och lämnat. Men ryssarna hänger sig alltså kvar.
När jag nu kliver in i kyrkan är det tydligt att de gjort sig hemmastadda. Det är ortodoxa ikoner överallt, bokbordet består av rysk litteratur och de har även flyttat in flera proppfulla bokhyllor.
Prästen på plats
Trots att konfliktens bägge parter av en slump hamnat under samma tak är stämningen ändå rätt så avslappnad. Jag får själv sitta ned med fader Nikita Dobronravov, prästen som ledde gudstjänsten.
Han berättar att just nu reser olika präster till Stockholm för att hålla i gudstjänsterna och eftersom det ortodoxa påskfirandet närmar sig är det mycket verksamhet. Själv är han från Finland och kan en hel del svenska, men samtalet vill han föra på engelska.
– Många är oroliga nu och vill komma hit och be, berättar han.
Men församlingen håller inte på med politik, menar han, trots alla anklagelser att den rysk-ortodoxa kyrkan lierat sig med Vladimir Putin.
– Jag predikar evangeliet och själarnas frälsning, säger fader Nikita om sin roll.
Sedan berättar han att ortodoxa från olika länder brukar söka sig hit, samt att majoriteten faktiskt är ukrainare.
– 60 procent, säger han.
Men vad säger du om att den ryska patriarkens välsignat kriget?
– Jag har inte hört honom välsigna kriget, det där är en felaktig tolkning som har gjorts.
Vill stanna kvar
När konflikten kring S:t Sigfrids kyrka kommer på tal säger fader Nikita att de visst har betalat för sig, han är något oförstående inför kraven på att de måste flytta härifrån. Han har heller inte varit här i församlingen speciellt länge, så det är svårt att avgöra hur pass mycket han känner till om den pågående konflikten.
– Men vi tror att det här problemet går att lösa, säger han.
Församlingens ordförande ansluter snart till samtalet. Även han har en något annorlunda bild än den som Johan Strindberg presenterar och vill få det till att det snarare är två andra grupperingar som bråkar med varandra, men att de själva inte är inblandade. Han säger också att de betalat hyra.
Till vem?
– Till föreningen.
Vem som tagit emot dessa pengar är högst oklart och går inte att reda ut här och nu, utan det får bli en fråga som avgörs i domstol i och med den stämning som lämnats in. Men församlingens ordförande är tydlig med att de vill stanna kvar och att de gärna kan tänka sig att dela kyrkolokalen med andra.
Greppar efter halmstrån
Johan Strindberg låter sig inte imponeras av de argument som framförs.
– De greppar efter halmstrån och verkar bara vilja förhala processen, säger han.
– Jag har också väldigt svårt att se att vi framöver skulle kunna vara här tillsammans. Vi har ett alldeles för lågt förtroende för den församlingen och deras ledarskap.
När det gäller den rysk-ortodoxa församlingen finns det en ytterligare aspekt.
– Från början har det här varit en konflikt vi hade med en hyresgäst som försökte ta över vår kyrka, men det här har bara vuxit med tiden och när Säpo gick ut och varnade för den ryska säkerhetstjänstens inblandning i den ortodoxa kyrkan, då blev det en ganska stor puck för oss, säger Johan Strindberg.
Säpos agerande ledde också till att de statliga bidragen till kyrkan drogs in.
Men själva säger de att de inte är politiska?
– Jag har ett stort förtroende för Säpo, jag tar deras uttalande på allvar.
Vet ni om de gjort något annat än att fira gudstjänst här?
– Nu har vi inte varit i de här lokalerna på nästan fyra år, vi har inte haft någon inblick i vad som hänt.
Tidigare har det varit aggressivt och hotfullt
— Johan Strindberg, S:t Sigfrids vänner
Kåre Strindberg borta
Johan Strindberg konstaterar att det trots allt blev många bra samtal då han fick möjlighet att träffa församlingens medlemmar, där också vissa missförstånd kunde klaras ut.
– Vissa av dem jag träffade var jättefina. Men tidigare har det varit aggressivt och hotfullt, säger han.
Och nu tycker han att det är dags att de lämnar kyrkan. Föreningen hoppas att det ska ske inom den närmsta tiden och att de kan återuppta sin egen verksamhet efter sommaren.
– Vi har förfrågan om dop och bröllop och det vore fint att få lämna tillbaka predikstolen till pappa.
Han syftar på prästen Kåre Strindberg som länge varit verksam här i S:t Sigfrids kyrka. På en av väggarna hänger det bilder på de präster som varit aktiva här, men av någon anledning har porträttet på Kåre Strindberg plockats bort.
– Att bilden på pappa är borta känns lite symboliskt, säger Johan Strindberg.
Fader Nikita noterar detta och ber så mycket om ursäkt och säger att han själv är överraskad och lovar att ta reda på varför bilden försvunnit. För han tycker också att porträttet på Kåre Strindberg borde hänga där.
– Det tillhör kyrkans historia.
– Ja, fast det är bara en bild, svarar Johan.
Fader Nikita fortsätter att intyga hur viktigt det är att porträttet hittas och hängs tillbaka ända tills Johan Strindberg får nog.
– Vi kan nog hitta en ny bild och hänga upp, det är inga problem. Vad som är en mycket större fråga för oss är att vi har förlorat en hel kyrka.
[ Tvisten om kyrka i Stockholm avgjord i tingsrätten ]
