Israel genomförde en begränsad svarsattack mot Iran för att minska risken för ett iranskt motanfall – och därmed risken för en ännu större konfrontation. Men läget är skört och minsta felsteg kan utlösa ett regionalt storkrig.
TEL AVIV. Den senaste ronden i kriget Israel–Iran var över innan israelerna hann vakna på fredagsmorgonen. Så kaféerna i Tel Aviv var fullsatta som vanligt och israelerna fortsatte att storhandla inför pesach, den judiska påsken, som börjar på måndag kväll och är en stor familjehögtid.
Men det är ett bedrägligt lugn. Fiendskapen mellan de båda länderna – vilken inleddes när islamister tog makten i Iran 1979 och genast utnämnde Israel till en av sina huvudmotståndare – har gått in i ett nytt läge.
Iran och Israel har i decennier fört ett “skuggkrig” mot varandra, men nu utkämpas det helt öppet med attacker från land till land. Iran sköt mer än 300 drönare, robotar och andra missiler mot Israel natten till söndagen, vilket följdes av en israelisk attack, av allt att döma med drönare, natten till fredagen.
Israel tiger officiellt och tar inte på sig ansvaret för anfallet. Det ger Iran möjlighet att inte peka ut någon angripare och även att förklara att någon militär reaktion inte är aktuell från iransk sida.
Båda sidor kan därmed vända blad och gå vidare utan att åtminstone tills vidare sätta våldsspiralen i ännu större spinn, något som skulle kunna leda ett storkrig i Mellanöstern och även dra in USA och andra stormakter.
“Om Israel verkligen genomförde attacken gjordes den av allt att döma med avsikten att inte vålla skador i stor skala … Detta för att möjliggöra för iranierna att få ‘utrymme att förneka’ och svälja händelsen utan tryck från de konservativa och revolutionsgardet på Khameinis regim att reagera på attacken”, skriver Ron Ben-Yishai, mångårig militärkommentator på den ledande israeliska nyhetssajten Ynet.
Både Iran och Israel gör allt för att förminska betydelsen av den nattliga attacken. Med benäget bistånd av USA, som helst inte vill se några fler “ronder” och som utövade intensiva påtryckningar för att Israel skulle ligga lågt.
Den israeliska ledningen, både den militära och politiska, hade bollat med tre olika alternativ. Antingen slå till massivt mot militära mål i Iran, kanske till och med mot de iranska atomanläggningarna där landet enligt Israels och många observatörers uppfattning är nära att producera kärnvapen.
[ Ledarpodden: Iran och Israel – blir det ett storkrig? ]
Eller att avstå helt från att attackera, för att inte riskera ett storkrig i ett läge där Israel redan är fullt upptaget med kriget mot Hamas i Gaza och mot Hizbollah längs den israelisk-libanesiska gränsen.
Det tredje alternativet, som till slut valdes, var en begränsad attack mot en flygbas inte långt från kärnreaktorerna i den iranska storstaden Esfahan. Det sågs också som ett “logiskt” svar mot den iranska robotattacken natten till söndagen mot flygbasen Nevatim i södra Israel, vilken endast vållade mindre skador. Enligt Iran skadades inte basen i Esfahan.
Israeliska kommentatorer verkar genomgående nöjda med attackens omfattning. Särskilt den pluton av pensionerade generaler som befolkar de israeliska tv-kanalernas nyhetsstudior och som nästan dygnet runt kommenterar Gaza, Libanon, Iran och alla andra säkerhetsrelaterade frågor.
[ Ett halvår efter krigsutbrottet: Stora protester i Jerusalem ]
Bara en avvikande röst noterades offentligt. Itamar Ben-Gvir, minister för den inre säkerheten och ledare för ett litet extremt högerparti, visade sitt missnöje med den måttfulla israeliska insatsen.
På X, tidigare Twitter, skrev han ett enda ord: “Dardale!” Det betyder ungefär “svagt”, “klent” eller “dåligt” – och används ofta när någon vill uttrycka sin besvikelse.
Itamar Ben-Gvir hade tidigare krävt en massiv reaktion mot Iran efter Irans mer än 300 missiler mot Israel, som nästan alla sköts ned på vägen av USA, Storbritannien, Frankrike, Jordanien samt av Israels raketförsvar när de nådde israeliskt luftrum. Och han väntas använda sin hårdföra linje i nästa valkampanj för att locka ännu fler väljare på högerkanten.
