Det är bra att regeringen lyssnat och ändrat sig efter kyrkornas kritik. Men demokrativillkoren som införs för trossamfund riskerar ändå att leda till ett ökat kontrollsamhälle, menar Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR).
Efter många turer ligger nu ett färdigt förslag från regeringen på en ny lagstiftning som ska kontrollera att inga skattepengar ska gå till religiös extremism. Demokrativillkoren för trossamfund är tänkt att börja gälla den 1 januari 2025, och socialminister Jakob Forssmed (KD) säger själv att han har lyssnat in den kritik som tidigare kommit från kyrkorna när den dåvarande S-regeringen försökte få igenom en liknande lagstiftning.
Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR), var en av dem som tidigare höjde ett varningens finger, och hon tycker att den här regeringen lyckats bättre på vissa punkter jämfört med den tidigare.
– Men det finns fortfarande saker som är problematiska, säger Sofia Camnerin till Dagen.
Oro för hur lagen kommer användas
Hon förklarar att SKR i grunden är positiv till att det införs demokrativillkor, men att det ändå finns flera orosmoln på himlen. Framför allt handlar det om hur lagen kommer användas i praktiken, där mycket handlar om hur den ska tolkas, exempelvis när lagtexten säger att ett trossamfund inte får använda sig av tvång.
– Det resoneras exempelvis kring barnuppfostran, men jag menar att det kommer vara kritiskt hur gränser dras, undrar Sofia Camnerin.
Frågan inte utagerad
En stor fråga tidigare handlade om företrädarskapet, alltså att en enskild persons agerande kunde riskera att ett helt trossamfund blev av med sina bidrag. Även om regeringen skruvat på formuleringarna och gett samfunden flera redskap att hantera en sådan situation är frågan inte helt utagerad, menar Sofia Camnerin.
– Vi som lever med kongregationalistiska samfund vet hur svårt det kan vara att hantera saker på församlingsnivå, säger hon själv utifrån sin tidigare position som biträdande kyrkoledare inom Equmeniakyrkan.
– Sedan har det här utökats till att kunna gälla det internationella samarbetet, vilket inte alltid kan vara lätt, i alla fall om man måste ansvara för vad ens internationella partner säger och gör.
Även här, menar Sofia Camnerin, handlar mycket om hur lagen kommer att tillämpas i praktiken.
– Det kommer verkligen behövas kompetens för dem som ska hantera det här.
Ihopslagning bekymrar
Därför är ytterligare ett orosmoln den planerade sammanslagningen som aviserats mellan myndigheten SST, som i dag hanterar trossamfunden, och myndigheten MUCF, som ansvarar för civilsamhället. Om de slås ihop till en myndighet är det viktigt att kompetensen kring religionsfrågor bevaras, annars finns det uppenbara risker med att den här lagstiftningen kan slå fel, menar Sofia Camnerin.
Hon varnar för att det i kölvattnet kan växa fram ett misstänkliggörande och att någon slags kontrollsamhälle tillåts växa fram, riktat mot trossamfunden.
– Om man vill att trossamfunden ska bidra till det demokratiska och goda samhället så riskerar man att missa målet om man skapar ett system som gör att man har svårt att nå upp till de här villkoren.
Och om bidragen börjar dras in, och vissa samfund hamnar vid sidan av, då är risken uppenbar, menar Sofia Camnerin, att religiösa grupper kan komma att isolera sig och dra sig undan.
Troende ”gör religiösa grejer”
Det som hon däremot tycker är positivt är regeringens ambition att demokrativillkoren ska få bäring på lokal nivå, där det tydliggörs att exempelvis en scoutkår har rätt att be en bön på sina samlingar utan att riskera att få eventuella kommunala bidrag indragna, något som hände i Göteborg.
– Som om det inte skulle vara normalt att ett religiöst samfund gör religiösa grejer, säger Sofia Camnerin.
---
Fakta: Demokrativillkor för trossamfund
- Om regeringen får som den vill kommer Sverige ha en ny lag som reglerar reglerna kring bidrag till trossamfund den 1 januari 2025.
- Ett demokrativillkor införs med regler för vad som gäller om ett samfund ska kunna få sina bidrag indragna.
- Staten ger i dag bidrag till trossamfund som ett sätt att stötta verksamheten.
- Lagen gäller alla trossamfund förutom Svenska kyrkan, som har en egen lagstiftning.
---
