En katastrof. Obegripligt. Ogenomtänkt. De kristna biståndsaktörerna skräder inte orden när de får frågan om hur de ser på den förestående omläggningen av svenskt bistånd.
– Man slänger ut ett systemet som funnits i många år, och som bedömts vara effektivt. Det blir också en förstörelse av alla resurser som investerats, säger Charlotta Norrby, generalsekreterare för Svenska missionsrådet (SMR).
Vi möts i den för dagen tomma och luftiga matsalen på Ekumeniska centret i Alvik, där flera kristna organisationer hyr in sig. Det är strax före påskhelgen, och korgarna med påskgodis står till synes orörda i korridorerna.
Någon vidare påskstämning råder heller inte bland de biståndsorganisationer som Dagen träffar, och som alla påverkas av Sidas senaste drag gentemot det civila samhället: att säga upp avtalen med sina 17 strategiska partnerorganisationer (SPO:er) per den sista december i år.
Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, drar sig inte för att tala om ”en katastrof”.
– Även om beslutet är Sidas så är de ändå styrda av en regering som har gjort transparens och effektivitet till sina ledord. Och när man då ska förändra ett folkrörelsebistånd som tidigare bedömts vara effektivt, så är det svårt att förstå varför man bär sig åt på det här sättet. Om det inte är så att det finns någon form av politisk avsikt att helt enkelt montera ner folkrörelsebiståndet, säger han till Dagen.
”Svårt för statlig aktör att gå in”
Diakonia utgör en egen SPO, och förmedlar cirka 150 miljoner kronor om året till partnerorganisationer i 24 länder. Mattias Brunander har svårt att se hur Sida skulle kunna ta över den rollen gentemot till exempel Social Association for Rural Advancement (Sara) i Bangladesh. Det är Diakonias lokala partner i cykelprojektet, som syftar till att ge flickor samma förutsättningar i livet som pojkar.
– Det är väldigt svårt för en statlig aktör att gå in och försöka ändra normer och värderingar i ett land som Bangladesh, utan att bli beskylld för att ha en västerländsk agenda. Där har vi, som en trosbaserad folkrörelse, en helt annan legitimitet och trovärdighet, säger Mattias Brunander.
De 17 SPO:erna – bland annat Svenska missionsrådet (SMR), Diakonia och Act Svenska kyrkan – fick förra året drygt 1,7 miljarder kronor av Sida. Större delen av den summan förmedlar de vidare till cirka 1 750 civilsamhällesorganisationer i över 90 länder. En av dessa är Entropika, en liten men hyllad organisation som arbetar för biologisk mångfald i Colombia, och som finansieras till 75 procent av Sida-medel genom Ankarstiftelen och SMR.
Men medlen har också hjälpt de svenska biståndsaktörerna att bygga upp en bank av expertis och kunskap om projekthantering. För SMR, som fick drygt 181 miljoner kronor från Sida förra året, handlar det inte minst om den kompetens om religions- och övertygelsefrihet som organisationen gjort till en profilfråga.
Charlotta Norrby håller det inte för otroligt att SMR måste dra ned på detta och annat arbete om man inte lyckas ro i land ett nytt avtal med Sida.
– Det finns ju en risk för att vi måste slimma väldigt mycket. Om det skulle vara så att vi inte har Sidas pengar, då har vi ju inte så många inkomstkällor kvar, konstaterar hon.
[ Sida avslutar avtal – Biståndssverige är i uppror ]
Svårt söka Sida-medel
Hur SMR:s svenska medlemsorganisationer kommer att agera om systemet ändras är än så länge oklart.
– Några säger att de skulle söka medel direkt av Sida om möjligheten gavs. Andra säger att de inte har kapacitet att söka medel på egen hand, säger Charlotta Norrby.
En medlem som ännu inte valt väg är Equmeniakyrkan. Samfunden driver biståndsprojekt i flera länder, främst för insamlade medel, men får sju miljoner kronor om året av Sida via SMR. Pengarna går till systerkyrkor i DR Kongo, Pakistan, Indien och Thailand, och deras arbete för att förbättra livet för bland annat kristna och andra minoriteter.
– Om vi inte längre får några Sida-medel så går inte Equmeniakyrkan under för det, säger Gerard Willemsen, internationell chef för samfundet.
– Men för våra fyra samarbetskyrkor är det en väldigt kännbar sak. För även om sju miljoner kronor inte är en jättestor summa i Sida-sammanhang så har vi inte möjlighet att upprätthålla de här projekten med egna medel.
Också Sida ser nackdelar med en nyordning.
I måndags redovisade myndigheten vad det skulle kosta att låta Sida ta över all förmedling och alla kontakter med lokala parter ute i världen: cirka 420 årsarbetskrafter, eller 460 miljoner kronor under år 2025. Dessutom räknar Sida upp för- och nackdelar med en nyordning. På plussidan: ”stordriftsfördelar i medelsöverföringen” och ett stärkt lokalt ägarskap för de organisationer som får direktavtal med Sida. På minussidan, bortsett från utmaningen med så pass många nyanställningar, står i stort sett alla de punkter som de kristna biståndsaktörerna beskriver – inte minst svårigheten för en myndighet att driva påverkansarbete, och risken för en minskad mångfald inom arbetet.
Ena nedskärningen efter den andra
Att Tidöpartierna tänkte röra om inom biståndet, och koppla det till handel och minskad migration, stod klart tidigt. Sedan dess har Biståndssverige drabbats av den ena nedskärningen efter den andra. Först av det anslag som låter svenska organisationer informera om biståndet, och sedan av stödet till fredsorganisationer, såsom Kristna fredsrörelsen. Och just när biståndsbranschen tagit till sig den nya strategin för civilsamhället, med ett krav på höjd egeninsats, sa Sida alltså upp avtalet med alla sina strategiska partnerorganisationer.
Gudrun Brunegård är riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Hon har på debattplats i Dagen flera gånger försvarat regeringens nya inriktning på biståndet. Senast i februari, då hon förklarade att regeringen vill att ”fler organisationen än den lilla utvalda skaran” av SPO:er ska kunna söka biståndsmedel genom Sida.
Ändå var hon inte beredd på att Sida skulle säga upp alla SPO-avtal.
– Jag kan tycka att det är märkligt att man drar iväg och gör åtgärder som får så drastiska följder för hundratals biståndsorganisationer, innan Sidas egen rapportering till regeringen är gjord, och innan regeringen har hunnit ta ställning till den begärda konsekvensbeskrivningen och gjort eventuella justeringar utifrån vad den utvisat, säger Gudrun Brunegård till Dagen.
Inte heller kan hon förstå varför Sida i sin budget för 2025–2027 minskar medlen till civilsamhällets organisationer med 300 miljoner kronor.
– Jag kan inte finna någonting i det regeringen skrivit eller uttalat som skulle stödja en sådan tolkning. I stället har vi gång på gång, i reformagendan och i de olika strategierna – för civilsamhället, för mänskliga rättigheter och i strategierna för olika geografiska områden – understrukit civilsamhällets oumbärliga del i biståndsarbetet, säger hon, och tillägger att KD kommer att motsätta sig ”skarpa förslag som inte ligger i linje med vad regeringen sagt”.
[ Debatt: Religionsfrihet i MENA-regionen nytt prioriterat mål för regeringen ]
”Tolkar regeringens avsikt”
Hur förklarar då Sida att man säger upp alla avtal med SPO:erna?
– Sida tolkar regeringens avsikt som att en ny stödmodell inom den så kallade CSO-strategin ska vara på plats från 1 januari 2025 och vi påbörjar därför förberedelserna inför en omställning, förklarar Anette Emanuelsson, pressekreterare vid Sida, för Dagen.
Att man meddelade alla SPO:er att avtalen kommer sägas upp vid årsskiftet var för att ”ge så god framförhållning som möjligt och bästa möjliga förutsättningar för våra samarbetsorganisationer att ställa om”.
Redan i maj blir det troligen möjligt att anmäla intresse för partnerskap med Sida inom CSO-strategin, där CSO står för ”civilsamhällesorganisationer”.
---
Fakta: Biståndet till civilsamhället
- Sida har fleråriga avtal om ett fördjupat samarbete med 17 strategiska partnerorganisationer (SPO), som ska stärka det civila samhället i samarbetsländerna. Diakonia, Act Svenska kyrkan, Svenska missionsrådet och Individuell människohjälp hör till dem.
- Det sammanlagda stödet genom SPO:erna uppgick 2022 till 1,79 miljarder kronor.
- Svenska organisationer kan också ansöka om Sida-medel genom anslaget för humanitärt bistånd, och genom Sveriges strategier för utvecklingsbistånd i vissa länder och regioner.
---
[ Terrorexperten vill göra biståndet transparent – går med i Sidas styrelse ]
