Regeringen är nöjd med hur Svenska kyrkan vårdar och underhåller de kyrkliga kulturminnena, och anser att systemet för kyrkoantikvarisk ersättning fungerar väl. Men både samfundet och länsstyrelserna måste bli bättre på att kartlägga de kyrkliga kulturminnenas vård- och underhållsbehov. Det framgår av en ny skrivelse, som konstaterar att en ny ersättningsnivå slås fast i höst.
Vart femte år utvärderas det system som ger Svenska kyrkan statliga medel för underhåll av sina cirka 3 400 kyrkor. En sådan ”kontrollstation” infaller i år, vilket fått Svenska kyrkan att driva en påverkanskampanj för att få till högre ersättningsnivåer.
Frågan ligger på kulturutskottets bord, i form av den skrivelse som regeringen överlämnade till riksdagen på tisdagen, De kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan – om förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet. Utifrån den tar utskottet fram ett betänkande, vilket i sin tur ska ligga till grund för ett förslag om ersättningsnivån från år 2025.
I skrivelsen konstaterar regeringen att vården och underhållet av de kyrkliga kulturminnena ”på ett övergripande plan fungerar på ett tillfredsställande sätt” och att merparten av landets skyddade kyrkobyggnader vårdas och underhålls så att de hålls i gott skick.
Välfungerande system
Överlag, menar man, fungerar ersättningssystemet och fördelningsprocessen väl, och samfundet har också upprätthållit en god tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena. Vidare har Svenska kyrkans förvaltning och administration av de kyrkliga kulturminnena de senaste fem åren effektiviserats, och ”viktiga steg har tagits för att säkerställa ett långsiktigt bevarande och utveckling av de kyrkliga kulturminnena”.
Det främsta aber som regeringen anför är att det saknas en fullgod överblick över kyrkornas vård- och underhållsbehov. Frågan är desto viktigare, eftersom den är knuten direkt till ersättningsnivåerna.
”Uppgifter om vårdbehoven är inte bara viktiga för Svenska kyrkans stift och församlingar för att kunna planera vård och underhåll. Det är även viktigt för att regeringen ska kunna fatta välgrundade beslut om den kyrkoantikvariska ersättningens storlek och bedöma om lagstiftning och annan reglering är ändamålsenlig”, skriver regeringen, som lägger ansvaret på en översyn på både Svenska kyrkan och staten – i detta fall främst länsstyrelserna.
Minskade medlemstal
Skrivelsen ger ingen konkret fingervisning om hur mycket, eller ens om, den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas. Däremot konstaterar regeringen att ersättningen har legat på 460 miljoner kronor om året sedan 2010. Det är inte ens hälften av den summa – 1,1 miljarder kronor – som församlingarna ansökte om i kyrkoantikvarisk ersättning under 2020, enligt det förfarande som gällde tidigare.
Samtidigt, noterar regeringen, minskar Svenska kyrkans egna intäkter i form av medlemsavgifter stadigt.
”Sedan 2002 – då den kyrkoantikvariska ersättningen betalades ut för första gången – till och med 2022 har Svenska kyrkans medlemstal minskat från 7,2 miljoner till 5,5 miljoner. [ …] Medlemsantalet prognostiseras att fortsätta minska till 4,7 miljoner år 2030”, står det i skrivelsen.
[ Fler biskopar kräver ökad ersättning – risk ”för ett allvarligt förfall” ]
---
Fakta: Kyrkoantikvarisk ersättning
- Svenska kyrkan förvaltar cirka 3 400 kyrkobyggnader och får efter skilsmässan från staten år 2000 ett statligt bidrag för att underhålla och reparera dem.
- Det är kulturmiljölagen som reglerar att Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.
- Sedan 2010 ligger ersättningsnivån på 460 miljoner kronor om året. Summan har inte följt med andra kostnadsökningar, och innebär enligt Svenska kyrkan i praktiken en sänkning.
- Vart femte år görs en särskild avstämning av hur ersättningen fungerar. Detta sker under 2024, och är skälet till den skrivelse som regeringen nu lägger fram.
- Regeringen återkommer med förslag till en ersättningsnivå inför 2025 års budgetproposition.
---
