Nu har de nya reglerna för demokrativillkor för trossamfund presenterats av regeringen. Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, tycker att man landat rätt på flera punkter men ser också vissa varningstecken.
Skattepengar ska inte gå till extremism, men skötsamma trossamfund behöver inte vara oroliga. Så kan man sammanfatta regerings hållning när det gäller bidrag till trossamfund, där man under ledning av socialminister Jakob Forssmed (KD) gjort en del justeringar mot den proposition som tidigare lagts fram av S-regeringen.
Kyrkornas företrädare var för några år sedan mycket kritiska och frågan är om den kritiken nu kommer att tystna? Det främsta exemplet där man röt ifrån var att en enskild persons agerande kunde sätta ett helt samfundet statsbidrag på spel, men nu har det ändrats och man ges flera chanser att reparera en sådan skada. Dessutom ska hänsyn tas till om det är någon yngre som agerat på ett extremt sätt.
– Med det här lagförslaget kommer just det bli mycket bättre, men sedan finns det annat som jag tycker är problematiskt, säger Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet.
Tänk om påven säger något som bryter mot de svenska demokrativillkoren, kan då Katolska kyrkan bli av med bidragen?
— Kristina Patring, religionsfrihetsexpert
Tre varningstecken
Hon har gått igenom den proposition som lagts fram och konstaterar att det fortfarande finns en del som borde bekymra trossamfunden, där hon lyfter fram tre varningstecken
Det första är att regeringen lagt till att även det som sägs av internationella religiösa företrädare kan sätta käppar i hjulen för samfund som tar emot bidrag, förutsatt att dessa ledare kan tänkas ha inflytande i Sverige.
– Tänk om påven säger något som bryter mot de svenska demokrativillkoren, kan då Katolska kyrkan bli av med bidragen? frågar sig Kristina Patring.
Nu är hon i och för sig inte orolig för just detta exempel, men hon menar att det kan finnas andra religiösa ledare som kan uttrycka sig extremt vilket kan komma att påverka trosfränder i Sverige.
– Men det är ganska svårt att förutsäga framtiden, hur det här ska bedömas och vad det kan få för effekt.
Frikyrkliga problem
Den andra varningen som Kristina Patring nämner är att det inte verkar finnas någon förståelse för kongregationalistiska samfund, det vill säga de rörelser som låter enskilda församlingar ha ett stort självbestämmande.
– Här är det framför allt frikyrkorna som berörs.
För vad händer om man i en enskild församling bryter mot demokrativillkoren? I ett trossamfund som är decentraliserat kan det här bli ett problem.
God och ond religion
Det tredje varningstecknet som Kristina Patring vill lyfta fram är att den nya lagstiftningen kan komma att slå mot minoritetsreligionerna, då flera av de markeringar som gjorts kan riktas mot dem, exempelvis att man så tydligt vill dra in bidrag till samfund som har könsrelaterade läror om religiös skilsmässa.
– Kommer vi att få en jämlik spelplan, undrar Kristina Patring.
Hon konstaterar att mycket handlar om hur lagtexten kommer att tolkas, men det finns en risk att exempelvis en del muslimska eller ortodoxa samfund kan få problem, då regeringen vill komma åt det som i svenska ögon kan anses vara extremt.
– Risken är att vi kan få en stämpling från staten på vad som är god religion och vad som är ond religion, säger Kristina Patring.
[ Nu kommer de nya reglerna för bidrag till trossamfunden ]
---
Fakta: Demokrativillkor
- Regeringen presenterade nyligen sin proposition som klargör reglerna för trossamfund som vill ta emot statsbidrag.
- Man inför ett demokrativillkor, för att säkerställa att skattepengar inte går till extrema aktörer.
- Lagstiftningen träder i kraft vid årsskiftet.
---
