Ett 30-tal svenska frivilliga har byggt kök och matsal vid Ukrainahjälpen Filippus hjälpcenter och lägergård i västra Ukraina. Till sommaren ska drygt 1 500 krigsdrabbade barn kunna hämta andan här. Lokala kyrkor i östra Ukraina har förmedlat kontakterna till hjälporganisationen från Örnsköldsvik.
Efter tio dagar med intensivt byggarbete vid staden Lutsk i västra Ukraina återvände den svenska gruppen hem en vecka före påsk. 26 hantverkare och frivilliga – pensionärer och andra med hjärta för Ukraina, från Örnsköldsvik och andra delar av landet – hade jobbat från sju på morgonen till nio på kvällen under de flesta av dagarna. Allt för att iordningställa kök och matsal samt en verkstad på området där det finns ett hjälpcenter och en lägergård.
– Det är en enorm glädje att få göra något meningsfullt på det här sättet. Nu väntar en sommar med tolv läger och drygt 100 barn varje vecka, som får leka, äta god mat och slippa höra flyglarmet, säger Bertil Sjöström, kassör och en av grundarna till Ukrainahjälpen Filippus.
Hjälporganisationen är fristående, men samarbetar nära med bland annat Pingstkyrkan i Örnsköldsvik, där också flera av de engagerade är medlemmar.
Ukrainahjälpen Filippus grundades redan 1992, och upparbetade kontakter med lokala kyrkor i Ukraina fanns alltså långt innan senaste fasen av Rysslands anfallskrig inleddes.
Lokala kyrkor viktiga
– Det innebär att vi har kunnat vara väldigt snabba in i landet, och vet att det vi levererar av mat, kläder, fönster, ambulanser och elverk verkligen kommer fram till rätt mottagare. Logistik och transporter är vår styrka, där vi också har hjälpt flera andra svenska organisationer, säger Bertil Sjöström.
Bland annat samarbetar man med organisationen Power Up Ukraine som är kopplad till Vasakyrkan (EFS) i Kalmar och som jobbar mycket med att leverera elverk till landet.
– De lokala kyrkorna i Ukraina är den bästa distributionskanalen vi kan ha. De som behöver hjälpen får den, och får också någon att prata med. Det finns många pastorer och församlingar som vill stödja. Vi som har det bra vänder oss kanske inte till Gud lika ofta som de som har det tufft.
Många resor till Ukraina
Sedan kriget med Ryssland drog i gång har Filippus gjort 52 hjälpresor till Ukraina. Sedan starten 1992 handlar det om 172 tillfällen. Bertil Sjöström, som var med också på den senaste resan, har för egen del gjort 113 turer till landet under de drygt 30 åren, om han räknat rätt. Den från början ganska lilla organisationen har växt rejält de senaste åren genom att hjälpbehoven ökat sedan landet blev attackerat.
I Lutsk i väster har Ukrainahjälpen Filippus haft sitt hjälpcenter och lägergård sedan strax efter millennieskiftet. Dit kör man alla transporter från Sverige för omlastning till inhemska bilar vidare ut till östra Ukraina. Här har man också haft ett barnläger per år under flera år, något som innan pandemin och kriget bröt ut hade växt till tio barnläger om året, där församlingar i landet hyrde till självkostnadspris.
– När kriget bröt ut ringde redan samma dag människor från Charkiv och flydde dit. Vi hade som mest 100 flyktingar boende på gården, säger Bertil Sjöström.
Saknade värme och vatten
Men det saknades både värme och vatten när kriget startade i februari. Snabbt fick Filippusfolket vinterbona sovsalen och byta tak och sätta in både värme- och vattenpump.
I dagsläget har de flesta flyktingar åkt vidare. Då bestämde sig organisationen för att i stället satsa på barn och ungdomar som drabbas av kriget i de östra delarna av landet. Förra året tog man för första gången barn via järnvägen från Charkiv till Lutsk för en veckas paus från kriget. Och i år kommer alltså ytterligare 1 500 barn och ungdomar, nu när kök och matsal har blivit iordningställda av gruppen svenska hantverkare.
– Att ta hit barnen kostar 650 000 kronor på en sommar för mat, resa och allting. Församlingarna i östra Ukraina sköter kontakterna, och släpper dem inte vind för våg när de återvänder, säger Bertil Sjöström.
