Sex månader av krig och Hamas håller fortfarande fler än 130 som gisslan. Tiotusentals israeler protesterade utanför parlamentet i Jerusalem mot den palestinska terrorgruppen – men också mot den egna regeringen.
JERUSALEM. Det är packat med folk utanför det israeliska parlamentet, knesset, på en av Jerusalems kullar på söndagskvällen. De har samlats för att skrika ut sin förtvivlan och ångest – och vrede – över att så många kidnappade ännu efter ett halvårs krig är gisslan hos Hamas i Gaza.
Vreden riktas naturligtvis mot terrorgruppen Hamas, men många kritiserar också premiärminister Benjamin Netanyahu och hans regering – som de anklagar för att inte ge gisslanfrågan högsta prioritet.
En efter en framträder anhöriga till kidnappade på podiet och berättar om sin oro och vanmakt.
– Jag är här för att kräva att någon tar verkligt ansvar för att få tillbaka alla våra kära. Någon som räddar oss från det här helvetet, som ger oss hopp i stället för hat och fruktan, någon som enar det delade och fragmenterade folket, säger Yehuda Cohen, pappa till den kidnappade Nimrod Cohen.
Lishay Lavi Miran, fru till den kidnappade Omri Miran, berättar om deras dotter Alma som fyllde ett år tidigare i veckan.
– Alma har redan börjat säga “mamma”. Vem ska hon saga “pappa” till? Till den pappa som hon inte har sett på ett halvår? säger hon och fortsätter:
– Vi kan inte fortsätta att få jobsposter som den vi fick i går. Deras tid är ute. Visa ledarskap, fatta hårda och modiga beslut och ta hem våra kära. Jag säger till premiärministern och regeringen: förhalande och obeslutsamhet innebär att fler i gisslan kommer att återvända i kistor.
Hon syftar på dödsbudet en dag tidigare då det bekräftades att ytterligare en kidnappad dödats i fångenskap.
– Vi måste komma ihåg vem vi kämpar mot. Vi kämpar mot Hamas, en sadistisk, destruktiv och farlig terroristorganisation. Våra kära, gisslan, utstår detta helvete timme för timme, dag för dag, på en farlig och hotfull plats, säger Idit Ohel, mamma till den kidnappade Alon Ohel.
Fler än 130 kvar som gisslan
Gazakriget bröt ut den 7 oktober förra året när palestinska Hamas överraskande attackerade israeliska gränsbyar och en musikfestival. Terrorister från Hamas mördade och brände.
De dödade fler än 1 200 israeler, de flesta civila, och kidnappade runt 250. Det ledde till en massiv israelisk motoffensiv i Gaza där fler än 32 000 människor har dödats, de flesta kvinnor och barn, enligt det Hamaskontrollerade hälsodepartementet i Gaza.
I en fångutväxling i november släpptes runt 100. I dag håller Hamas fler än 130 som gisslan, bland dem minst ett 30-tal döda kroppar, enligt israeliska uppgifter.
– Vi är här i kväll för att det är vårt ansvar som medborgare. Vi vill visa solidaritet med de anhöriga och påverka vår regering. Det är en fruktansvärd situation med terrorister som håller gisslan och samtidigt vår egen premiärminister som bara bryr sig om att hålla sig kvar vid makten, säger Ofrit Chaskelevich, 49, affärskonsult från Zichron Yaakov i norra Israel, till Dagen.
Hon demonstrerar tillsammans med sin kusin Orit Palnitzky, 52, från Alonei Abba, också hon affärskonsult, som säger:
– Vi vill trycka på för att Netanyahu och regeringen ska sätta gisslanfrågan först. Tiden rinner ut för de kidnappade.
Laddad stämning
Det är laddad stämning utanför knesset på söndagskvällen. Demonstranter håller upp skyltar med texter som “Ett halvårs helvete, ett halvårs övergivenhet”. På andra plakat står det “Vi är alla kidnappade” och “Bara fred ger säkerhet”, medan någon viftar med budskapet “Eldupphör nu”.
Eyla Mazor, 22, och hennes syster Jane Mazor, 20, står mitt i folkmassan. De kommer från kibbutz Snir i nordligaste Israel – och har varit evakuerade i sex månader. Israel har utrymt samhällena längs gränsen mot Libanon på grund av kriget med den islamistiska libanesiska milisen Hizbollah, som gick till attack för att stöda sina allierade i Hamas.
– Vi fortsätter att skrika tills regeringen gör något för att ta hem gisslan. Jag gör det för att de kidnappades anhöriga ska känna att de inte är ensamma. Och för min egen skull, jag kan inte sitta hemma utan att göra något, säger Eyla.
– Det är orimligt att gisslan har suttit i sex månader. Det är också orimligt att kriget har pågår så länge med så höga dödssiffror i Gaza, jag delar den internationella kritiken mot massdödandet, säger hon.
Flera regeringar med speciella sändebud
Strax innan demonstrationen startar träffar vi Ayelet Oron-Gutmark, 53, lärare från Ramat Hasharon utanför Tel Aviv. Hon är moster till Idan Shtivi, 28, som Hamas kidnappade från en musikfestival nära gränsen – där terroristerna också massakrerade fler än 300 ungdomar.
Hon har just mött den brittiska regeringens speciella sändebud för frågan om de kidnappade i ett tält strax intill. Flera regeringar har tillsatt sådana representanter.
– Det är fruktansvärt, jag kan inte förstå att Idan har varit fånge i Gaza i sex månader utan att någon gör något. Vi anhöriga träffar många internationella delegationer, men inget händer. Och vår regering prioriterar inte frågan, säger hon.
