Nyheter

Forskare: Detta får troende lärare inte säga på religionslektionen

Karin K Flensner, forskare och lektor: Där någonstans går en gräns.

Vad får en lärare egentligen säga i skolans religionsundervisning? Frågan har aktualiserats efter att Skolinspektionen anmärkt på en kristen friskola i Bollnäs, vars lärare inte ville ta ställning till sanningshalten i bibliska berättelser.
– Elever ska respekteras för sin tro, men de ska inte slippa att bli intellektuellt utmanade, säger Karin K Flensner, forskare och lektor på Högskolan Väst till Dagen.

I Skolinspektionens granskning av en kristen friskola i Bollnäs berättar lärare som undervisar i kristendom (en del av religionsundervisningen) att de utgår från Bibelns berättelser om Adam och Eva samt Noa och floden. De säger att enligt Bibeln har dessa berättelser hänt på riktigt. I undervisningen tar de även upp andra sätt att se på hur Skapelsen gått till, men tar varken ställning för det ena eller andra. Detta för att respektera de elever som har en religiös tro, utan att denna ska förlöjligas eller attackeras.

Detta resonemang tycker Skolinspektionen går emot skollagen som säger att all undervisning ska vara icke-konfessionell. De betonar särskilt att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund.

”Elever kränks inte genom att lärare bemöter dem med vetenskapligt grundad kunskap om hur världen är beskaffad”, står i beslutet.

Karin Flensner, universitetslektor vid Högskolan Väst.

Vikten av behörighet

Karin K Flensner, universitetslektor vid Högskolan väst, utbildar lärare och har forskat på vilka normer som styr religionsundervisningen i svenska klassrum. Hon har läst Skolinspektionens rapport från skolbesöket och tycker att händelsen är ett bra exempel på varför lärare behöver vara behöriga.

– Som obehörig lärare kan man vara jätteduktig med att jobba med och möta eleverna och följa läromedlen, men från forskningen vet vi att svårigheter uppstår när eleverna ska bedömas. Som obehörig har man aldrig fått lära sig att jobba med kursplaner och därmed inte fått djupare förståelse för styrdokumenten.

– Om de hade varit behöriga lärare hade Skolinspektionen och lärarna troligen bättre kunnat prata samma språk. Hade man använt religionsvetenskapliga perspektiv hade man kunnat visa på olika bibelsyner och på så sätt hållit sig inom den vetenskapliga grunden, säger Karin K Flensner.

Får inte tippa över mot det predikande

Hon säger att en viktig del i religionskunskapsundervisningen är att barnen får ta del av olika bibelberättelser och reflektera kring dessa. Detta är ett av kursmålen i ämnet.

– Där är det viktigt att undervisa om vad den här berättelsen fyllt och fyller för funktion för människor, varför den finns och på vilka olika sätt man kan tänka kring dessa berättelser.

– Men skulle man till exempel fråga eleverna vad Jesus vill säga oss med det här, där någonstans går en gräns i den icke-konfessionella religionsundervisningen. Då skulle Skolinspektionen troligen säga att det tippar över till det predikande, säger hon.

Samtidigt tycker hon att Skolinspektionens beslut i just detta fall utgår från ett strikt naturvetenskapligt förhållningssätt, vilket ibland kan kollidera med religionsvetenskapliga synsätt.

– Just eftersom det inte finns någon entydig definition av religion blir det komplicerat när en myndighet allt för mycket går in i diskussioner om sanningsanspråk. Klassrummet måste också vara ett säkert utrymme, där elever har rätt att bli respekterade för sin tro, och där deras värdighet inte kränks. Men det betyder inte att eleverna ska slippa att bli intellektuellt utmanade.

”Måste våga utmanas”

– Om man aldrig blir utmanad i sin egen världsbild lär man sig ingenting, och får aldrig andra perspektiv på tillvaron. Man kan visa på att många människor tror på en viss bibeltolkning, men samtidigt också visa på alternativa tolkningssätt och diskutera vilka konsekvenser detta kan få i den enskildes liv och i samhället, säger hon.

---

Fakta: Konfessionella inslag på skolor

  • Enligt skollagen ska all undervisning i svenska skolor vara icke-konfessionell.
  • Konfessionella inslag på en friskola får förekomma, men utanför undervisningen och ska vara frivillig.
  • I Sverige finns ett 50-tal grundskolor och ett fåtal gymnasieskolor som drivs på kristen grund. Utöver dessa finns även muslimska och judiska skolor.

---

Fler artiklar för dig