Det är den ansedda dagstidningen Le Figaro som gör en spaning bortom påve Franciskus, mot nästa konklav, eller påveval. Och Sveriges katolske biskop Anders Arborelius är en av tre kardinaler som ges särskilt utrymme. De andra två är Vatikanens ”utrikesminister”, italienaren Pietro Parolin, och den ungerske ärkebiskopen Péter Erdö.
”I Rom är det namnen på tre kardinaler som återkommer i samtalen om möjliga efterträdare till påve Franciskus.” Så börjar den artikel där Le Figaro räknar upp de personer som oftast förekommer i diskussionerna om vem som blir näste man på påvestolen.
De första två som nämns är Pietro Parolin och Péter Erdö. Pietro Parolin, som bär titeln kardinalstatssekreterare, beskrivs som en enande person och storfavorit, även om Le Figaro bedömer att han med sina 69 år är alltför ung för att bli påve. Ärkebiskopen av Budapest, den snart 72-årige Péter Erdö, är enligt tidningen populär i konservativa kretsar, ”klassisk i sin teologi, doktor i kanonisk rätt och en kyrkans jurist”. Hans allvarsamhet och ”brist på karisma” hålls dock emot honom.
Slutligen, så, en svensk konvertit och karmelitmunk, biskop i en minoritetskyrka i Europas utkanter. Och som förklarat att han gärna skulle gå i pension och dra sig tillbaka till sitt kloster i skånska Tågarp när han fyller 75 år i höst.
”En bönens man”
Le Figaro konstaterar till att börja med att Anders Arborelius namn ”figurerar i både konservativa och progressiva kretsar”.
”Med sina snart 75 år är Anders Arborelius först och främst en bönens man men också en uppmärksammad teolog, engagerad i ekumeniken”, skriver tidningen sedan, och beskriver hur Anders Arborelius konverterade till katolicismen som 20-åring och två år senare trädde in i karmelitorden. Att han är biskop i ”ett mycket sekulariserat land där katolicismen är i minoritet” beskrivs som en fördel, liksom att hans tid som biskop inte utmärkts av några starka ”ideologiska strider”.
Tidningen räknar sedan upp det ena positiva omdömet efter det andra, alltifrån Anders Arborelius arbete för evangelisation till det faktum att han sedan år 2020 ingår i Vatikanens ekonomiråd, och på så sätt ”lärt känna Vatikanens begränsningar och subtiliteter”.
”Denne kardinal, som ännu inte är särskilt känd, åtnjuter också en tydlig karisma, vilket är något oumbärligt för en påve”, avslutar Le Figaro.
I en annan, längre, artikel går tidningen igenom den allt kraftigare inomkyrkliga kritik som riktas mot påve Franciskus, och nämner flera andra möjliga påvekandidater. En av dem, den filippinske kardinalen Luis Antonio Tagle, låg tidigare i år överst på spelbolagens vadslagningslistor, med oddsen 7/1. Sannolikheten att han skulle bli näste påve ansågs uppgå till 12,5 procent. På andra plats återfanns Péter Erdö, med oddsen 8/1 och drygt 11 procents sannolikhet att bli påve.
Anders Arborelius finns inte med på listorna.
Biskopen har förklarat att han inte tänker kommentera artiklarna i Le Figaro.
[ Vatikanen agerar för att lugna upprörda präster efter hbtq-beslutet ]
