Gazakriget sätter sin prägel på påskfirandet i Jerusalem. I år är det fokus på de religiösa aspekterna och ett minimum av festligheter.
JERUSALEM. Det är årets mest laddade dag i Jerusalem när tre världsreligioner firar helg i den heliga staden.
Kristen långfredag, muslimsk ramadanfredag och judisk sabbatsafton – men kriget i Gaza dämpar helgstämningen.
Både kristna och muslimska palestinier säger att de fokuserar på gudstjänst och bön – och avstår från festligheter i år när deras folk lider i Gaza.
– Läget är mycket sorgligt, vi tänker hela tiden på kriget i Gaza. Vi firar inte med musik och mat. Men vi följer de religiösa traditionerna, säger den kristna palestinskan Lilian Lepejian, 38, hotelldirektör i Jerusalem.
– Det är ändå en känsla av helg. Vi är stolta över att vara här där Jesus gick, säger hon.
Dagen träffar henne och hennes barn utanför Gravkyrkan dit de gått i procession tillsammans med katolska kristna. Nästan bara palestinier och personal i de lokala katolska kyrkorna, bara få tillresta pilgrimer.
Också kristna ledare understryker att man i år ägnar sig åt gudstjänster, processioner och andra traditioner medan firandet med mycket mat och musik är starkt begränsat. De säger att mycket få kristna palestinier som bor på den ockuperade Västbanken kan fira påsk i Jerusalem på grund av Israels restriktioner.
– Vi är mycket sorgsna över situationen i Gaza. Vi palestinier, både kristna och muslimer, känner oss övergivna av det internationella samfundet som inte reagerar på ohyggligheterna i Gaza, säger Yusef Daher, palestinsk samordnare på Kyrkornas världsråds kontor i Jerusalem.
– Det finns fortfarande 700–800 kristna palestinier i Gaza. De lever som flyktingar i två kyrkor, säger han.
”Firar påsk med hopp trots att vi är sorgsna”
Munib Younan är palestinsk biskop emeritus och ledde i många år den lutherska kyrkan i Heliga landet. Han säger att alla palestinier känner sorg och smärta över kriget i Gaza, men att han som kristen inte ger upp hoppet om fred och rättvisa.
– Vi firar påsk med hopp trots att vi är sorgsna. Gud och uppståndelsen ger oss hopp om ett slut på krig och massakrer. Vi hoppas att den levande guden inte ska tillåta ockupation och orättvisa för alltid, säger Munib Younan.
– Det måste bli omedelbar vapenvila i kriget i Gaza och en permanent lösning på den israelisk-palestinska konflikten. En tvåstatslösning med Jerusalem som delad huvudstad. Vi kan inte ha nytt krig vartannat år, vi är människor, vi orkar inte, säger han.
Tre folkströmmar genom gränderna
Tre folkströmmar rör sig genom de vindlande gränderna i Jerusalems muromgärdade gamla stad på långfredagen. Kristna tågar i processioner längs Via Dolorosa mot Gravkyrkan, den lidandets väg som Jesus enligt traditionen vandrade mot korsfästelsen.
Samtidigt går muslimer mot al-Aqsamoskén på Tempelberget/Haram al-Sharif för den tredje fredagsbönen under ramadan, veckans viktigaste bön. Och judar är på väg mot Västra muren för att förrätta bön inför sabbaten som börjar på fredagskvällen.
Men det är inte alls lika många människor i rörelse som vanligt. Utländska pilgrimer och turister håller sig borta på grund av kriget.
Och för palestinier som bor på Västbanken utanför Jerusalem, både kristna och muslimer, gäller åldersrestriktioner som Israel säger att man har infört av säkerhetsskäl. Bara män över 55 och kvinnor över 50 släpps in. För invånare i Jerusalem gäller inte dessa restriktioner.
I början av Via Dolorosa träffar vi två spanska pilgrimer som säger att de känner sig säkra i Jerusalem trots kriget.
– Vi är inte rädda, vi känner ingen spänning även om det är mer militär än vanligt på gatorna. Vi har varit här tidigare, säger Maria Bertran, 40, från Barcelona som arbetar på bokförlag.
Hennes väninna Purificacion Perez, 40, advokat, håller med.
– Vi känner oss säkra. För oss som kristna är det en upplevelse att vara i Jerusalem på långfredagen, säger hon.
”Inga turister, inga kunder”
Tungt beväpnade israeliska poliser och gränspoliser dirigerar folkströmmarna. Trots att det är färre människor i rörelse än normalt uppstår ibland trafikstockningar – när polisen blockerar muslimer som vill passera Via Dolorosa på sin väg till moskén just som en kristen procession pågår. Poliser är utposterade i gathörn och på hustak.
Haitham Barakat sitter utanför sin souvenirbutik på Via Dolorosa, nära Gravkyrkan, och väntar på kunder. Men ingen verkar intresserad av att köpa religionssouvenirer som kors och Jesusbilder i olivträ och pärlemor, inte heller skålar, smycken, tyger och annat han har i sin affär.
Han är en av Jerusalems många hårt prövade affärsinnehavare som upplever ännu en förlorad helg utan kunder och inkomster.
– Affärerna går mycket dåligt. Inga turister, inga kunder. Se själv, bara folk från stan på gatorna och de köper inte souvenirer, säger Haitham Barakat, 47.
Bön vid Västra muren
Muslimska palestinier strömmar in genom Damaskusporten på väg till fredagsbönen i den heliga fastemånaden ramadan.
– Det är inte lätt att komma till al-Aqsa med alla israeliska vägspärrar och restriktioner. Vi känner ingen glädje under ramadan. Hur kan vi bryta fastan med mycket mat när det finns människor i Gaza som inte ens har bröd, säger Naaman Amro, 60, universitetslärare från Hebron, som går till moskén tillsammans med sin fru Jihada, 56, lärare.
Samtidigt är många israeliska judar på väg till och från Västra muren, judendomens heligaste plats. Många förrättar bön vid muren på sabbatsaftonen – och de flesta passerar genom Jaffaporten där Dagen träffar familjen Portnoy.
– Jag känner mig säker i Jerusalem, det är vår huvudstad. Alla religioner kan fira sina helger fredligt samtidigt, varför skulle det vara ett problem, säger Avi Portnoy, 40, israelisk jude och optometrist som bor i en bosättning på Västbanken.
Han är på väg hem från Västra muren tillsammans med sin fru Samantha, 39, studievägledare, och deras fem döttrar.
– Jag har just avslutat fem månaders tjänstgöring som soldat i Gaza. Israel vill ha fred, men det hänger på Hamas. Vi vill inte ha krig men vi måste försvara oss mot dem som attackerar, kidnappar och våldtar oss, säger han.
