Efter många om och men kommer nu lagstiftningen om vilka villkor som ska gälla för trossamfund som tar emot statliga bidrag. Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger till Dagen att regelverket ska vara tydligt där syftet är att stoppa extremism, vilket också betyder att skötsamma trossamfund ska kunna känna sig trygga.
Själva propositionen kommer att lämnas till riksdagen veckan efter påsk, så lagtexten är i skrivande stund inte offentlig. Däremot har regeringen redan skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet, där de lägger ut texten om vad de nya demokrativillkoren för trossamfund innebär. En av undertecknarna är socialminister Jakob Forssmed (KD) som har huvudansvaret för frågan i regeringen.
Efter maktskiftet 2022 var ett av hans första beslut att dra tillbaka den proposition som lagts fram av den tidigare S-ledda regeringen.
Vad är skillnaden mot det förslag ni nu presenterar?
– Det finns några skillnader även om en hel del är sig likt. Den nya propositionen innehåller både skärpningar och förtydliganden. Vi vill skapa en tydlighet kring villkoren, så att de organisationer och trossamfund som bär upp demokratin och syresätter de värden som är så viktiga för samhället ska kunna känna en trygghet. Men vi måste ha regler där vi ska kunna stoppa bidrag till dem som ägnar sig åt extremism.
Ett sådant exempel är trossamfund som uppmanar till alternativ rättskipning eller lånar ut sina lokaler till extremistgrupper, vilket är något som förtydligats.
Enstaka individer
I det tidigare lagförslaget fanns en kontroversiell idé om att en enskild företrädares uttalanden eller uppträdande skulle kunna äventyra hela samfundets rätt till bidrag. Nuvarande regering har gjort vissa justeringar, Jakob Forssmed förklarar att det nu tydliggjorts i själva lagtexten att om det här är något som sker vid ett enstaka tillfälle ska man från samfundets sida ändå kunna behålla sitt stöd genom att vidta åtgärder för att det inte ska upprepas.
– En annan sak som är ny är att tillämpning ska ta hänsyn till företrädarens ålder, säger han.
Han exemplifierar det hela med att om en ung konfirmationsledare skulle begå ett allvarligt misstag, då måste man ta hänsyn till åldern i bedömningen av åtgärder.
Men kan en enstaka persons agerande leda till att ett helt trossamfund blir av med sitt statliga stöd?
– Så kan det vara om överträdelsen är mycket allvarlig, men då handlar det också om att titta på om man exempelvis vidtagit åtgärder och tagit avstånd från agerandet.
Rätt till egen teologi
Jakob Forssmed säger också att en viktig sak i den nya lagstiftningen är att man från politikens sida inte ska lägga sig i ett samfunds undervisning. Det innebär att en kyrka som landat i en viss teologisk hållning, exempelvis när det gäller samlevnadsfrågor eller om kvinnor ska få vara präster, inte behöver oroa sig för att det ska ligga till grund för att de statliga bidragen dras in.
– Det som inte är tillåtet är tvång, otillbörlig påverkan och hot, säger Jakob Forssmed.
Ett trossamfund som uppmanar sina medlemmar att inte rösta i allmänna val, kan de få bidrag?
– Det är inte ett lagkrav att rösta, så i sig ser jag inte att det är grund för exkludering. Däremot är det en annan sak om man på olika sätt motarbetar det demokratiska styrelseskicket och motverkar att demokratiska val kan genomföras.
Som minister säger Jakob Forssmed att han inte kan gå in på enskilda ärenden, men frågan om demokratisyn har varit uppe när det gäller Jehovas vittnen som länge nekades bidrag eftersom de uppmanade sina medlemmar att inte rösta i allmänna val.
Ett annat högaktuellt exempel är den rysk-ortodoxa kyrkan som nyligen fick sina bidrag stoppade på grund av sina nära band till rysk underrättelsetjänst.
Ett trossamfund som samarbetar med en diktatur, kan de få bidrag?
– Det behöver bedömas från fall till fall, jag kan inte säga exakt hur det blir i alla situationer. Men om det är så att ett trossamfund med hjälp från en diktatur försöker undergräva demokratin i Sverige, då ska man bli av med sina bidrag.
En annan nyhet som finns med när lagen om stöd till trossamfund förnyas är att regeringen också vill se över utländsk finansiering av extremistiska religiösa organisationer.
Får experthjälp
Jakob Forssmed berättar även att de myndigheter som i dag ska kontrollera hur bidragen används ska få hjälp, där en stödfunktion ska inrättas vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE). I dag är det myndigheten SST som är ansvarig för bidragen till trossamfund, som nu alltså ges extra muskler när det gäller att stoppa bidrag till extrema religiösa grupper. Den nya lagstiftningen ska även gälla civilsamhället i stort vilket också berör myndigheten MUCF.
En annan viktig aspekt i den nya lagstiftningen är att regeringen förutsätter att kommuner och regioner börjar använda sig av samma principer när det gäller bidrag till religiösa föreningar. Han menar att det är bra för att få en större tydlighet, för att man lättare ska kunna stoppa extremism, men också för att man då möjliggör att stöd också går till religiös verksamhet.
– En del kommuner har stoppat stöd när någon bett en bön eller haft en kristen prägel verksamheten. Det ska man inte kunna göra.
När börjar lagstiftningen att gälla?
– Den 1 januari 2025.
[ Lagförslag om demokrativillkor för trossamfund drar ut på tiden ]
