Missions- och evangelisationsarbete i Rysslands evangeliska kyrkor riskerar att bli ytterligare kontrollerat och begränsat de närmaste sex åren. Det tror kristna Rysslandskännaren Rauli Lehtonen kan bli följden av att Vladimir Putin i helgen än en gång har utropat sig som presidentvalets segrare. Lehtonen varnar samtidigt för att en ny ”järnridå” ska isolera de evangeliskt troende i Ryssland från kristna i väst.
Mitt i det pågående kriget mot Ukraina rapporteras Vladimir Putin ha fått 87 procent av rösterna i presidentvalet i Ryssland. Det talas om ett valdeltagande på runt 70 procent. Valresultatet är förväntat, samtidigt som många utländska bedömare ser röstningsprocessen som långt ifrån demokratisk och fri.
Bland de evangeliskt kristna i Ryssland är stödet för Putin tudelat, uppger Rauli Lehtonen, pastor med mångåriga kontakter bland pingstvänner och andra evangeliskt kristna i Ryssland.
– När jag talar med mina ryska vänner så märker jag att många stödjer Putin. De står bakom de kristna värderingar som lyfts fram i hans massmediala propaganda, när det gäller att vara mot aborter och kring att västvärlden står för liberalism och normkritik.
– Men när det gäller kriget och det fruktansvärda dödandet av ett brödrafolk kan de inte acceptera det. Samtidigt är de offer för att de inte får hela sanningen via de medier som finns i Ryssland, säger han.
Befarar ökad kontroll
Rauli Lehtonen befarar att ytterligare åtstramningar i Ryssland ska följa när Putin nu har fått mandat för en ny sexårsperiod – efter att ha fått ligga lågt inför presidentvalet.
– Många av mina kristna kontakter är oroliga för att åtstramningen också kommer att påverka de evangeliska församlingarna. Myndigheterna ser församlingarna som delvis allierade med väst, något som gör det troligt att det kan bli mer av kontroll och begränsningar framöver. Det gäller framför allt missionsarbete och evangelisation, det är trenden, säger han.
Rauli Lehtonen är också sekreterare i Världspingströrelsens religionsfrihetskommitté.
Bönefrukost i Moskva
De evangeliska kyrkorna i Ryssland – pingstvänner och baptister med flera – har under kriget mot Ukraina haft som grundhållning att inte uttala sig politiskt eller ta ställning till kriget. Däremot talar man om och ber för fred, uppger han. Runt årsskiftet anordnades en stor bönefrukost i Moskva då de evangeliska kyrkorna bad för just fred.
Hans egen bedömning är att den äldre generationen i pingst- och baptistförsamlingarna mest följer ryskspråkiga medier och därmed lätt tar över uppfattningen att det är västvärlden, Nato och USA som har orsakat konflikten med Ukraina.
– De yngre följer däremot sociala medier och källor från väst och är betydligt mer kritiska till staten och presidenten. Det är tragiskt att församlingarna på det här sättet delas upp i olika fraktioner.
Fler på gudstjänsterna
Rauli Lehtonen tror att många i Sverige och väst går med bilden av att kriget har lamslagit även de kristna i Ryssland. Men kyrkolivet med gudstjänster och annat fortsätter nästan som vanligt. Församlingarna skickar missionärer till Sibirien, Kaukasien och onådda folkgrupper, och ordnar missionskonferenser och evangelisationskampanjer.
Antalet gudstjänstdeltagare i Ryssland har till och med ökat under kriget, uppger Rauli Lehtonen.
– När drönare från Ukraina slår ner i Ryssland så blir folk oroliga, liksom då deras söner skickas till fronten. Då söker sig människor till kyrkorna och till gudstjänsterna.
– Vi har också två miljoner flyktingar som har kommit från Ukraina till Ryssland, som det inte pratas så mycket om. Många av dem är rysktalande och de ryska kyrkorna har engagerat sig för att hjälpa dem. Många av flyktingarna är inackorderade i pingstkyrkorna, som bespisar dem och ordnar konserter och vittnesbördsmöten.
Ny ”järnridå”
I dagsläget finns det totalt närmare 4 000 pingstförsamlingar i Ryssland, om man räknar både registrerade och oregistrerade, bedömer Rauli Lehtonen. Här har varit en snabb tillväxt och väckelse de senaste 15 åren, lite i skymundan, inte minst i Sibirien. Bland annat har arbete bland drogmissbrukare på olika rehabiliteringscenter gett resultat. Den största pingstunionen har ökat från 1 700 församlingar år 2010 till 3 150 församlingar år 2021.
Ändå upplever sig de ryska pingst- och baptistkyrkorna ofta isolerade i förhållande till kyrkorna i väst. Det gäller inte minst när sanktioner har förhindrat ekonomiskt stöd, något som drabbat hundratals missionärer och evangelister i Ryssland.
– Det har blivit något av en järnridå som isolerar dem från kristenheten i andra länder.
Bön ska öppna vägar
Rauli Lehtonen berättar att pingströrelserna i Finland, Sverige och Norge i den här situationen planerar att lansera en stor förbönskampanj till hösten där man hoppas att lokala församlingar i Norden ska ta sig an olika folkgrupper och förföljda kristna i Eurasien i bön, och där Ibra och andra kristna medieaktörer får spela en större roll när landsgränser blivit stängda.
– Vi hoppas att bönen ska öppna vägar. Att vi ska kunna nå ut med evangelium till onådda folk som bor i området, och att de kristna i Ryssland inte ska känna sig bortglömda.
