Spänningen ökar i Jerusalem inför första fredagen i ramadan – samtidigt som kriget i Gaza fortsätter. Hamas manar palestinier att marschera mot al-Aqsamoskén medan Israel posterar tusentals poliser i och kring Jerusalems gamla stad.
JERUSALEM. Den heliga muslimska fastemånaden ramadan ska vara en tid för andakt och glädje, men leder i Israel och de palestinska områdena ofta till ökad spänning i ett redan spänt läge. Särskilt efter fredagsbönen i al-Aqsamoskén i Jerusalems muromgärdade gamla stad där hundratusentals palestinier samlas för att förrätta bön.
Medlarna Egypten och Qatar missade sitt uppsatta mål att nå eldupphör i Gaza före ramadan, även om samtal fortfarande pågår. Sammanstötningar vid al-Aqsa har tidigare lett till krig och blodspillan – och nu efter mer än fem månaders krig i Gaza är båda sidor redo för en konfrontation i Jerusalem.
Hamas kallar sin attack på israeliska gränssamhällen den 7 oktober förra året, som startade kriget i Gaza, för al-Aqsastormen. Då mördade terrorister från Hamas mer än 1 200 israeler, de flesta civila. Sedan dess har mer än 30 000 palestinier, de flesta kvinnor och barn, har dödats i Israels krig mot Hamas i Gaza, enligt det Hamaskontrollerade hälsodepartementet.
Maning till marsch mot Jerusalem
Den terroriststämplade islamistiska gruppen vill utnyttja ramadan för att mobilisera palestinier och muslimer över hela världen mot Israel – och manar palestinier på Västbanken och i Jerusalem att marschera mot al-Aqsa.
Abu Obeida, en militär talesperson för Hamas, säger att ramadan är “en månad för seger, en månad för jihad” och att Hamas försvarar alla muslimers ära i Gaza.
– Vi manar vårt folk att marschera mot Jerusalem, att be i moskén och att hindra ockupationen från att nå sitt mål att kontrollera och splittra. Al-Aqsamoskén tillhör oss, säger han.
Tidigare sade Ismail Haniyeh, Hamas högste politiske ledare:
– Det här är en maning till vårt folk i Jerusalem och på Västbanken att marschera mot al-Aqsa från första dagen i ramadan.
Det råder ingen helgstämning i Jerusalem. Normalt är de muslimska delarna festligt utsmyckade med ljuslyktor och andra dekorationer. I år saknas de helt.
Också kommersen i gamla staden går dåligt. Kriget skrämmer bort turister och palestinier vill inte fira helgen samtidigt som det pågår ett krig i Gaza med massdöd, svält och vad FN beskriver som en “humanitär katastrof”.
– Affärerna går mycket dåligt. Det är tomt här, inga turister och ingen som vill fira. Vi har sett det tidigare, men nu är det värre än på mycket länge, säger Jack Ammar, som sedan 20 år driver konditori och kafé i gamla staden, till Dagen.
[ Debatt: Heja Israel! Eller? ]
Oklara begränsningar
Israel har infört restriktioner för palestiniers tillträde till al-Aqsamoskén under ramadans fredagsbön. Från Västbanken kan bara män över 55 år och kvinnor över 50 samt barn under tio komma till den heliga platsen. Det är oklart vilka begränsningar som gäller för övriga dagar, men sedan Gazakriget bröt ut har hårda restriktioner gällt för palestiniers inresa till Jerusalem och Israel.
Högerextrema israeliska ministrar ville begränsa tillträdet till al-Aqsa också för israeliska araber, alltså palestinier med israeliskt medborgarskap, men premiärminister Benjamin Netanyahu tillbakavisade deras krav.
– Al-Aqsa är vad som finns kvar för palestinierna som ett slags identitet. Den är mycket viktigt, de känner att den är hotad. Om de förlorar al-Aqsamoskén eller något händer den är allt förlorat, säger Zakariya Al Qaq, palestinsk säkerhetsexpert till AP.
[ Lars Adaktusson: Kriget i Gaza kan avslutas i morgon ]
Helig plats för muslimer
Al-Aqsamosken reser sig liksom Klippdomen och andra muslimska heliga platser på Tempelberget där judarnas bibliska tempel stod. Platsen räknas som den heligaste i judendomen och den tredje heligaste i islam.
Den styrs av den muslimska myndigheten wakf medan Israel har den militära kontrollen. Samtidigt är Jordanien och dess kungahus “väktare” av de muslimska och kristna heliga platserna i Jerusalem.
Många palestinier understryker att festligheterna under fastemånaden står i skarp kontrast till svälten i Gaza.
– Den här ramadan blir svår. Hur kan vi bryta vår dagliga fasta och äta när vi tänker på våra landsmän i Gaza. Vi ber till Gud för bättre tider, säger palestiniern Abu Nader, som kommit för att be i al-Aqsa, till BBC.
---
Fakta: Våld kring al-Aqsa
- Al-Aqsamoskén har blivit en både religiös och nationell symbol för palestinierna. Hamas kallar sin attack den 7 oktober förra året för al-Aqsastormen.
- Under ramadan förra året barrikaderade sig hundratals palestinier i moskén, som stormades av israelisk polis.
- 2021 sköt Hamas raketer mot Jerusalem efter oroligheter i och kring al-Aqsa som började under ramadan. Det ledde till krig i Gaza.
- 2000 besökte dåvarande israeliske oppositionsledaren Ariel Sharon Tempelplatsen. Det utlöste den andra intifadan, blodiga våldsamheter som pågick i fem år och som palestinierna kallar al-Aqsaintifadan
---
