Dagen har frågat statsminister Ulf Kristersson (M) varför han skickar hälsningar till olika religiösa grupper i samband med deras högtider. Nyligen lyfte han fram ramadan, vilket har mötts av mängder av nedsättande kommentarer.
När det var jul skickade statsminister sin hälsning från kyrkan hemma i Strängnäs där han ryckte in som volontär tillsammans med sin familj. Några veckor innan dess hade han önskat alla Sveriges judar en glad chanukka.
”Tänd ett ljus i mörkret”, uppmanade statsministern då han iförd kippa fick tända det första chanukkaljuset.
Traditionen att skicka ut hälsningar till olika religiösa grupper är relativt ny i Sverige och Ulf Kristersson (M) är den förste statsminister som ser ut att göra det här systematiskt. Nu har han också vänt sig till Sveriges muslimer.
”När ramadan nu inleds vill jag önska alla svenska muslimer som fastar en fin tid med familj och vänner, samt tid för eftertanke. Ramadan Mubarak”, skriver statsministern på sitt Instagramkonto.
Varför gör du den här typen av hälsningar?
– Det är för att visa min respekt, svarar Ulf Kristersson (M) när Dagen möter honom för en kort intervju i riksdagen.
– Jag respekterar människor av tro och människor som har olika tro. Jag respekterar också människor som inte tror.
Är det här något du själv brinner för eller är det Moderaterna som sagt att du måste göra dessa hälsningar?
– Det finns goda skäl att visa respekt för att människor lever sina liv på olika sätt, men i ett gemensamt samhälle, svarar Ulf Kristersson som i sammanhanget också vill påpeka att han är gift med en präst.
– Så på samma sätt som jag uppmärksammat andra religiösa högtider så gjorde jag det den här gången också under ramadan.
Nedsättande kommentarer
När det gäller statsministerns hälsningar bemöts de på olika sätt. Att önska en god jul är ganska oproblematiskt, men när det gäller judiska och muslimska högtider kan det spraka till i kommentarsfälten i sociala medier. Inte minst nu, när statsministern lyfter fram ramadan. Vissa väljer att tacka honom, andra tycker att det här är högst olämpligt.
”Detta krypande för islam är löjeväckande”, skriver en person i en kommentar som många ger tummen upp till.
”Islam hör inte hemma i Sverige. Förbjud moskéer och riv dom som finns”, är en annan typisk kommentar som dyker upp efter statsministerns hälsning.
Andra väljer att påpeka att situationen i Gaza är hemsk och att ramadanhälsningen därför inte betyder ett skvatt.
Trots alla nedsättande kommentarer, är det värt att göra denna hälsning ändå?
– Jag kan inte ägna mig åt att följa alla dumheter som skrivs i sociala medier, jag bryr mig inte om sådant, utan jag tycker att man måste respektera varandra och uttrycka vänlighet när det finns goda skäl till det, säger Ulf Kristersson.
Många hälsningar
Att det numera blivit vanligare att önska muslimer glad ramadan märks i sociala medier, där de flesta riksdagspartier i år har postat någon form av hälsning. Flera ledande politiker har också på ett mer personligt plan vänt sig till Sveriges muslimer. Som Liberalernas partiledare Johan Pehrson.
”Ramadan förknippas kanske främst med just fastan, men handlar också om att skänka tankar till och hjälpa människor som fått en sämre livslott än en själv. Ett viktigt budskap”, skriver han på plattformen X.
Jag vill önska alla svenska muslimer en fin och meningsfull fasta med nära och kära. Ramadan förknippas kanske främst med just fastan, men handlar också om att skänka tankar till och hjälpa människor som fått en sämre livslott än en själv. Ett viktigt budskap.
— Johan Pehrson (@JohanPehrson) March 11, 2024
Även Miljöpartiets toppnamn inför EU-valet, Alice Bah Kuhnke, väljer att lyfta fram den muslimska fastemånaden.
”I dag, när ramadan inleds, är det en självklarhet för mig som praktiserande kristen och som medmänniska, att känna, visa och be om kärlek och respekt, andrum, sinnesro, frid och förtröstan till mina muslimska systrar och bröder. Ramadan Mubarak”, lyder hennes hälsning.
[ Så olika hälsade partiledarna när påsk, ramadan och pesach sammanföll ]
