Magnus Ranstorp är van vid att det blåser runt öronen. Nu tar han med sig sin kritik av hur statens medel fördelas in i biståndsmyndigheten Sidas styrelse. Där blir hans uppgift att, tillsammans med ytterligare åtta ledamöter, ge generaldirektör Jakob Granit direktiv för det löpande arbetet.
– Jag är ödmjuk och har öppna perspektiv, säger Sveriges mest namnkunnige terrorforskare.
Beskedet om utnämningen kom knappt en vecka efter att Magnus Ranstorp, forskningsledare och docent vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan, stuckit ut hakan. Igen.
Denna gång handlade det inte om oegentligheter inom studieförbunden, LVU-kampanjens följdverkningar eller om hur salafism och salafistisk jihadism riskerar att påverka Sverige. Utan om UNRWA, det hjälporgan för palestinska flyktingar som förser Gazaborna med nödhjälp. Nyligen stoppade bland annat Sverige sina utbetalningar till UNRWA, efter uppgifter om att anställda varit inblandade i Hamas terrorattack mot Israel i oktober förra året.
”UNHCR, som är det FN-organ som hanterar alla andra flyktingsituationer i världen, bör ta över det humanitära uppdraget från UNRWA. Detta skulle också kräva att länder som Libanon, Jordanien, Egypten och Syrien river befintliga flyktingläger och i stället bygger permanenta bostäder för palestinska flyktingar samt ger dem fullt medborgarskap i respektive land, som en del av en större regional lösning”, skrev Magnus Ranstorp i Svenska Dagbladet den 17 februari.
– Artikeln handlar egentligen bara om att lyfta frågeställningen om att det behövs en reform, så att andra organ skulle kunna ta över. Det ska naturligtvis inte ske i brinnande krig, säger han till Dagen.
– Men den här frågan är så polariserad och allt som tangerar den blir så känslomässigt upprört.
Säkerhetspolitisk kompetens
När bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) kungjorde att Magnus Ranstorp tar plats i Sidas styrelse tryckte han på vikten av att få in säkerhetspolitisk kompetens i ledningen.
Men när Magnus Ranstorp själv beskriver det som han hoppas kunna bidra med, är det med ord som lär få mången luttrad biståndsbyråkrat att nicka gillande.
– Mycket av mitt engagemang har handlat om att det måste finnas en transparens och spårbarhet för bistånd och offentliga bidrag, så att insatserna blir effektiva och mätbara. Det är ett område där jag har en expertis, säger han.
Svaga bidragslänken
Det var när Magnus Ranstorp och hans kollegor djupdök i den svenska folkbildningen 2020 som de satte sökarljuset på den svaga länken i kedjan av bidrag till civilsamhället: de ideella föreningarna.
– Civilsamhället ska vara fritt att organisera sig. Men vi kan inte ha en ordning där man inte följer upp bidragen till ideella föreningar, säger han.
– Riksrevisionens granskning av studieförbund visar att det brister i varje led när det gäller kontroll och uppföljning. Här har vi haft skandal efter skandal, som när studieförbunden gett bidrag till föreningar som fuskat eller inte kunnat visa vilken nytta de gjort.
Ideella föreningar som brottsverktyg står i fokus för ett arbete som Magnus Ranstorp är engagerad i just nu, under ledning av Polismyndighetens operativa råd och Skatteverket.
[ Förföljda kristna med i ny biståndsagenda ]
Palestinska biståndet
Också inom internationellt bistånd ser Magnus Ranstorp svagheter, framför allt när medel kanaliseras genom paraplyorganisationer. Regeringens omtalade omläggning av biståndet tycker han dock att det är för tidigt att kommentera.
– Jag är ödmjuk och vet att det pågår ett reformarbete. Det håller jag på att sätta mig in i. Men diskussionen uppstår för att vi inte har obegränsat med medel.
Just det palestinska biståndet har han haft ögonen på sedan tidigare.
”Regeringen bör […] be myndigheter kartlägga Hamas verksamhet i Sverige, och om det finns insamlingsverksamhet till humanitära insatser i Gaza som riskerar att hamna hos terrororganisationen. Därtill bör man utreda organisationen Islamic Relief, som får omfattande stöd av Sida”, skrev Magnus Ranstorp i Svenska Dagbladet strax före jul.
Det tangerar frågorna i den Sida-rapport som kom nyligen, där en lång rad organisationer på regeringens uppdrag fingranskades i en översyn av biståndet till Palestina.
– I stort verkar det inte vara några problem med förmedlingen av biståndet till Palestina. Men det är viktigt att rapporter görs kontinuerligt. Det är inte lätt att operera i områden där det finns islamistiska grupper som styr, som Hamas i Gaza, säger Magnus Ranstorp.
Gaza besökte han faktiskt för flera år sedan, i relation till ett biståndsprojekt inom EU som skulle hjälpa den palestinska säkerhetstjänsten med forensisk kompetens.
– Det var otroligt svårjobbat, men efter fem år hade de fått i gång ett kriminaltekniskt laboratorium. Men det förstördes senare av Israel.
---
Fakta: Magnus Ranstorp
- Sedan 2005 forskningsledare och docent vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
- Dessförinnan bland annat terroristexpert för tv-bolaget CNN och lektor på St Andrews-universitetet i Skottland.
- En av författarna bakom ”Rosengårdsrapporten”, 2009, om radikaliserande islamistiska miljöer i Malmös förorter.
- Skildrar sitt arbete i boken ”Från terrorns frontlinjer”, som kom i höstas.
- Valdes nyligen in som ledamot i Sidas styrelse. Styrelsen utses av regeringen och består av nio personer. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens direktiv.
- Nya styrelseledamöter är även Liberalernas tidigare partisekreterare Nina Larsson och Edvard Agrell, tidigare generalsekreterare för Kristdemokratiskt internationellt center.
---
