Nyheter

Kyrkor och trossamfund rädda att slukas när myndigheter slås samman

SST: Relationen till trossamfunden sätts på spel om myndigheten inordnas under MUCF

Regeringen vill slå ihop Myndigheten för statligt stöd till trossamfund (SST) med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Det är ett förslag som välkomnas av MUCF, men får tummen ned av SST.
”Den allvarligaste risken är att statens relation till trossamfunden försvagas och försämras i en tid präglad av social oro och krigshot”, menar SST.

Regeringen vill minska antalet myndigheter, och anser att myndigheten för regeringens samverkan med trossamfunden, SST, borde kunna slås ihop med den myndighet som främjar och ger stöd åt övriga delar av civilsamhället, MUCF. I november bad man myndigheterna att lista för- och nackdelar, och att föreslå hur en sammanslagning ska kunna åstadkommas till den 1 januari 2026.

När myndigheterna nu redovisar sitt arbete i en rapport spretar åsikterna rejält.

MUCF ser i stort sett bara fördelar, och anser att SST helst borde integreras sömlöst i MUCF, som är den betydligt större parten i relationen.

Medan SST spjärnar emot. Kraftigt.

Där MUCF lyfter behovet av enhetlighet och kontroll, ser SST risken för att tappa sin särart, där stöd och bidragshantering ses som två sidor av samma mynt.

”Att hantera trossamfund som övriga civilsamhällsaktörer vad gäller bidragsgivning riskerar att underminera dialogen med trossamfunden och innebära en mindre effektiv bidragshantering. Hanteringen av bidrag till trossamfund kräver stor kunskap om trossamfunden och religionsfrihet för att kunna göra de avvägningar som krävs för en korrekt bedömning”, skriver SST i sin del av rapporten.

Egen myndighet viktig

Inte heller de trossamfund som tillfrågats under processen ser med blida ögon på en förändring.

”Förekomsten av en egen myndighet har ett symbolvärde för trossamfunden själva. En inordning i en annan myndighet kan uppfattas dels som en nedprioritering av trossamfundsfrågor generellt men även som ett bakslag för den redan underlägsna ställningen man upplever sig ha gentemot Svenska kyrkan”, skriver SST.

SST räknar upp alla de områden där man i dag samordnar och stöttar relationen mellan samfund och andra myndigheter, såsom inom institutionssjälavården och krisberedskap.

Bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har, enligt SST, uttryckt ”stor oro att SST inte kan vara samma operativa och flexibla samarbetspartner i framtiden samt att detta leder till en försvårad situation för deras arbete”.

Centrum eller avdelning?

I det fall ett samgående prompt måste bli av, föreslår de två myndigheterna olika modeller.

Den näst bästa lösningen för SST vore att inrätta ett ”center för trossamfundsfrågor” under MUCF, med delade lokaler i Stockholm och vissa gemensamma stödfunktioner. Ett relativt självständigt center av det slaget skulle visa att regeringen prioriterar trossamfunden, lyder argumentet, och låta SST behålla sin roll som expertorgan.

MUCF vill absolut inte ha något center. Det vore, skriver man, ”att med öppna ögon, gå in i en lösning som ger två helt olika kulturer med de risker som det innebär”, framför allt för en trovärdig bidragshantering.

I stället vill MUCF att SST:s bidragshantering ska skötas på MUCF:s avdelning för statsbidrag, medan ”SST:s kärnverksamhet läggs i en ny enhet för trossamfundsfrågor på avdelningen för kunskapsstöd”.

Var det hela kommer att landa är tills vidare en öppen fråga.

Egen myndighet ger tydlighet

Lasse Svensson, kyrkoledare i Equmeniakyrkan och ordförande i Sveriges frikyrkosamråd, har inte hunnit läsa skrivelsen om samgåendet ännu. Men han ser SST som en viktig instans för trossamfunden.

Lasse Svensson, kyrkoledare för Equmeniakyrkan.

– Det är av stor vikt att bevaka att en sammanslagning inte innebär att man tappar expertkompetens inom området, uppger han för Dagen.

– Med Svenska kyrkan inräknad är det drygt 6,5 miljoner svenska som är medlemmar i ett trossamfund och att trossamfunden har organiserats i en egen myndighet har inneburit att det varit tydligt. Det som innebär marginalisering av religiösa uttryck i samhället behöver bevakas för att värna religionsfriheten i vårt land.


Fler artiklar för dig