Säpos bedömning att den ryska staten använder rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige som en plattform för säkerhetshotande verksamhet räcker inte för att Sveriges kristna råd ska fatta något beslut ”i dagsläget” gällande kyrkans fortsatta medlemskap i rådet. Det säger generalsekreteraren Sofia Camnerin till Dagen.
Som Dagen rapporterade på måndagen bedömer Säkerhetspolisen att rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige används av den ryska staten ”som en plattform i syfte att bedriva underrättelseinhämtning och annan säkerhetshotande verksamhet i form av påverkan mot Sverige”, vilket VLT först rapporterade om.
Dessutom uppger Säpo att företrädare för rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige har haft kontakter med personer som verkar för de ryska säkerhets- och underrättelsetjänsterna i Sverige, och att kyrkan ”vid flera tillfällen erhållit betydande finansiering från den ryska staten”.
Yttrandet från Säpo har skickats till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), som sedan en tid utreder om statsbidraget till rysk-ortodoxa kyrkan ska stoppas.
”Inte i dagsläget”
Frågan om huruvida rysk-ortodoxa kyrkan ska uteslutas ur Sveriges kristna råd (SKR) har varit aktuell sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga invasionskrig mot Ukraina i februari 2022. Hittills har SKR inte valt att utesluta kyrkan. Så sent som i december förra året sa generalsekreteraren Sofia Camnerin till Kyrkans tidning att ”det måste finnas någon plats där man kan lösa konflikter utan att kasta ut varandra”.
Till Dagen säger hon nu att SKR följer SST:s utredning i statsbidragsfrågan.
– Vi har levt med den här frågan länge och vi följer myndigheten nära. Det blir väldigt viktigt att se vad SST kommer fram till. Vi får ta ställning till kyrkans fortsatta medlemskap då helt enkelt.
Innebär det att medlemskapet i SKR kommer att avgöras av SST:s beslut i frågan om statsbidraget?
– Vi fattar självständiga beslut, men vi lyssnar såklart på vad myndigheter säger. Vilket beslut vi kommer att fatta kan jag inte svara på i det här läget. Vi har också en dialog med Kyrkornas världsråd och följer vad de gör när det gäller Moskvapatriarkatet, som rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige är en del av.
Redan nu bedömer Säpo att rysk-ortodoxa kyrkan används för att bedriva säkerhetshotande verksamhet. Räcker inte det för att fatta beslut i frågan om kyrkans fortsatta medlemskap i SKR?
– Inte i dagsläget.
Har ni haft någon kontakt med Säpo i den här frågan?
– Det kan jag inte svara på.
[ Säpo ser rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige som säkerhetshot ]
Sofia Camnerin förklarar att frågan om en eventuell uteslutning av rysk-ortodoxa kyrkan har en tydlig teologisk dimension, som rör ”kyrkornas kallelse i världen, att vi är kallade att vara ett”.
– Det är väldigt nära en familjetanke. Oavsett om vi vill eller inte hör vi i någon mån ihop. Man kan markera mot en del i kroppen eller familjen när den agerar fel. Vi klipper inte av varandra i första taget. Sedan har man ändå i kyrkans historia gjort markeringar, och i vissa fall pausat relationerna under en period. Jag kommer aldrig kunna släppa att oavsett vad som händer så är vi kallade att vara ett. Det här är för mig en mycket djupare fråga än bara en rent organisatorisk fråga, det är även en teologisk fråga. Det gör att det här kanske blir lite kontroversiellt och svårbegripligt för allmänheten, säger hon.
[ Kyrkornas världsråds ledare mötte Kirill: ”Som kristna måste vi jobba för fred” ]
Verktyg i Kremls händer
Rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige ingår i Moskvapatriarkatet, som leds av patriark Kirill, som står den ryske presidenten Putin nära och som har uttryckt sitt oreserverade stöd för Rysslands krig i Ukraina.
I ett reportage i Dagen 2021 beskrev Rysslandsforskaren Martin Kragh Moskvapatriarkatet som ett verktyg i Kremls händer.
– [Den ryska staten] satsar på att utbilda präster i Moskva för att de sedan ska flytta till andra länder och leda församlingar. Det märks i Sverige och i hela Europa. Kyrkan och dess präster måste vara helt lojala med makten.
Samtidigt påminde han också om den rysk-ortodoxa kyrkans helt vanliga kyrkliga verksamhet: gudstjänstfirande, själavårdande och humanitärt hjälparbete.
– Många vanliga församlingsmedlemmar känner att kyrkan är deras naturliga hem, utan några politiska hänsyn, men den politiska dimensionen finns dessvärre ändå där som ett raster, sa Martin Kragh 2021.
I samma artikel menade Patrik Oksanen, senior fellow vid den säkerhetspolitiska tankesmedjan Frivärld, att svenska kyrkosamfund behövde fråga sig varför man skulle ha ekumeniskt samröre med församlingar ”i ett samfund som är ett verktyg för den stat som enligt svenska myndigheter utgör det största hotet mot vårt land”.
– Man kan fundera på hur olika typer av ryska plattformar skulle kunna användas vid ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i Sverige, sa Patrik Oksanen då.
[ Från 2021: Rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige – ett möjligt säkerhetshot? ]
[ Rysk-ortodox församling fick hyra kyrka – nära försvarets skjutfält ]
---
Fakta: Säpos yttrande om rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige
- Som en del av Myndigheten SST:s utredning i frågan om huruvida statsbidraget till rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige ska stoppas, har Säkerhetspolisen ombetts att yttra sig.
- I en del av yttrandet skriver Säpo: ”Enligt Säkerhetspolisens information har företrädare för den rysk-ortodoxa kyrkan av Moskvapatriarkatet i Sverige haft kontakter med personer som verkar för de ryska säkerhets- och underrättelsetjänsterna i Sverige. Vidare har samma företrädare agerat på ett sätt som bedöms uppmana till stöd för Rysslands invasion av Ukraina. Den rysk-ortodoxa kyrkan av Moskvapatriarkatet i Sverige har vid flera tillfällen erhållit betydande finansiering från den ryska staten.”
- Säpo skriver vidare: ”Säkerhetspolisen bedömer att den ryska staten använder den rysk-ortodoxa kyrkan av Moskvapatriarkatet i Sverige som en plattform i syfte att bedriva underrättelseinhämtning samt annan säkerhetshotande verksamhet i form av påverkan mot Sverige och mot individer i den ryska diasporan i Sverige.”
---
