Kyrkorna i Sverige döper inte asylsökande lättvindigt. Det menar Karin Wiborn, Equmeniakyrkan, och Daniel Berner, Svenska alliansmissionen, som reagerar med kraft på liberalen Fredrik Malms (L) påstående att asylsökande låter sig döpas i frikyrkor för att få asyl i Sverige.
– När jag läste artikeln blev jag upprörd, säger Karin Wiborn, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan.
Hon syftar på riksdagsledamoten Fredrik Malms (L) debattartikel i Expressen där han uppmanar kyrkor att sluta döpa asylsökande eftersom det finns en risk att de enbart är ute efter att få asyl. Som politiker menar han framför allt att frikyrkorna, exemplifierat med Pingstkyrkan och Equmeniakyrkan, döper asylsökande på alltför lös grund.
Karin Wiborn har en hel del invändningar.
– Som pastor döper jag aldrig någon lättvindigt, vara sig personen befinner sig i en asylprocess eller inte, säger hon.
Speciellt menar hon att frågan tas på extra stort allvar om man döper en asylsökande som riskerar döden i sitt hemland, vilket är fallet i vissa muslimska länder där det är hårda straff för dem som lämnar islam.
Förbereder dop
– Jag skulle tro att i de allra flesta församlingar har man en dopskola eller förberedande dopsamtal, säger Karin Wiborn då hon invänder mot resonemanget att det är väldigt enkelt att bli döpt i en frikyrka.
– Men ska vi neka en människa att bli en del av den kristna gemenskapen? Det blir också konstigt för mig som pastor.
[ Frida Park: Varför underkänna pastorers kompetens? ]
Men ligger det något i kritiken, att det kan finnas de som utnyttjar kyrkor för att få asyl?
– Det kan säkert vara sant i vissa lokala situationer, men det är inte över lag så det går till, säger Karin Wiborn.
– Fredrik Malm kanske har mött ett sådant lokalt enstaka fall, men det är inte vår grundordning.
Hur kan man som kyrka säkerställa att en asylsökande som döps verkligen är genuint troende?
– Genuin tro, har du själv det? Den frågan är klurig. Vad som är en människas inre övertygelse kan vara svår att avgöra.
Karin Wiborn hänvisar därför till hur man ser på saken i Sveriges kristna råd, där hon tidigare varit generalsekreterare. Då finns det två saker man kan fokusera på, det första är om du lever i kyrkans gemenskap, det andra är hur du själv resonerar om din kristna tro, exempelvis om du har någon frälsningsupplevelse.
– Det finns inga andra sätt att avgöra om en människa är kristen.
Som att vi inte tar ansvar
Även Daniel Berner, C-politiker, pastor och diakonikonsulent inom Svenska alliansmissionen, har reagerat på Fredrik Malms (L) debattartikel.
– Att uttrycka sig på det sätt som han gör är att säga att vi inte tar ansvar i frikyrkan. Men det har vi gjort hela tiden, från flyktingvågen 2015 och framåt, säger han.
– Jag blev så irriterad, det är inte så att vi anordnar massdop för konvertiter som de ska använda i sin sista ansökan innan en utvisning.
Daniel Berner säger sig också lita på sina pastorskollegor, att de tar den här frågan på allvar och att det inför ett dop alltid finns en process där man har undervisning och samtal, något som blir extra viktigt när det gäller konvertiter som tar emot tron med ett dödshot hängande över sig.
Men att helt undvika att döpa någon som vill bekänna Jesus som sin herre, vilket Fredrik Malm alltså uppmanar kyrkorna till, det går inte ihop med pastorsämbetet, konstaterar Daniel Berner.
Men kan frikyrkorna utnyttjas här?
– När man jobbar med människor finns det alltid en risk att någon tar tillfället i akt, men det gäller alla frågor, som när vi delar ut matkassar till behövande.
Så att sluta döpa eller dela ut matkassar ser inte Daniel Berner som ett logiskt svar på att några få försöker utnyttja kyrkornas arbete.
Dop och medlemskap
När det gäller dop av konvertiter vill han också lyfta fram de rekommendationer som han ger i samtal med pastorer inom Alliansmissionen där man uppmanas att skilja på dopet och medlemskapet.
– Jag säger låt asylsökande som döper sig vara en del i församlingens gemenskapen, men ta inte upp dem som medlemmar.
[ ”Dopstopp” för asylsökande skulle hota religionsfriheten, menar advokat ]
Tanken är att det här kan ge dem ett visst skydd ifall de skulle utvisas, då kan de fortfarande vara kvar i den världsvida kyrkan via sitt dop, men det finns inget medlemskap som kan binda dem vid den lokala församlingen, en försiktighetsåtgärd som också visar på att frikyrkorna tar frågan om asylsökande konvertiter på allvar.
Ingen uppföljning
Sedan 2015 och åren efter det var det många asylsökande som sökte sig till kyrkor i Sverige, främst unga afghaner. Frågan är vad som har hänt med dem efter att de döpt sig, är de fortfarande aktiva kristna? Frågan riktas till Karin Wiborn.
– Det finns inga siffror på det, men det är många församlingar som har konvertiter som blivit en viktig del av deras verksamhet, säger Karin Wiborn.
Men det görs alltså inga kartläggningar och i vissa fall kan det vara svårt att följa upp vad som hänt efter ett dop. Vissa konvertiter har exempelvis utvisats, andra har flyttat vidare inom Sverige och lämnat den gemenskap där de döptes.
Men Karin Wiborn konstaterar att eftersom kyrkorna var en så pass aktiv del i mottagandet då många flyktingar kom till Sverige så är det heller inte så konstigt att flera av dem som kom blev engagerade i olika församlingar och i förlängningen också troende och döpta.
[ L-toppen till frikyrkor: Döp inte asylsökande ]
