En regel om att kyrkor borde avstå från att döpa asylsökande konvertiter skulle strida mot religionsfriheten. Det säger advokat Ruth Nordström, som företrätt många konvertiter, om det förslag som Fredrik Malm för fram i en debattartikel. Hon är dessutom starkt kritisk mot påståendet att vissa frikyrkor kräver ”i stort sett inga förkunskaper om kristendomen för att bli ansluten till deras samfund”.
I sin debattartikel i Expressen hänvisar Fredrik Malm (L) till den kritik mot Migrationsverkets hantering av konvertitärenden som framkom i Konvertitutredningen. Den sammanställdes av bland andra Ruth Nordström, grundare av Människorättsadvokaterna, och kom häromveckan i nytryck.
Hon välkomnar att Fredrik Malm lyfter frågan om konvertiter i asylprocessen, och håller med det riksdagsledamoten skriver om att det inte är en liten sak att byta religion.
– Däremot håller jag verkligen inte med om slutsatsen, att det skulle vara möjligt att införa en generell regel om att kyrkor inte ska döpa personer som väntar på ett asylbesked, säger hon till Dagen.
– Det skulle strida mot internationell rätt och religionsfriheten. Det skulle strida direkt mot religionsfriheten att inte få döpa sig, vilket är ett sätt att utöva sin religion. Så det kan inte kyrkorna neka en människa. Däremot tycker jag att det är bra att de ser till att det sker efter ett moget beslut.
Inget ”pray to stay”
Ruth Nordström håller heller inte med om att svenska församlingar skulle ägna sig åt det som i debattartikeln kallas ”pray to stay”, alltså att kyrkor skulle döpa människor för att hjälpa dem att få uppehållstillstånd.
– Det stämmer helt enkelt inte, säger hon, och hänvisar till sin och sina kollegors mångåriga erfarenhet av konvertitärenden.
– Jag har haft hundratals konvertitärenden, och det har också mina kollegor. Och jag tycker att de flesta kyrkor gör en bra avvägning och kräver både dopkurser, flera dopsamtal, intyg och Alphakurser innan de döper någon.
Mer omfattande process
Hennes erfarenhet motsäger också det som Fredrik Malm skriver om att Pingstkyrkan och Equmeniakyrkan kräver ”i stort sett inga förkunskaper” för medlemskap.
I stället hänvisar hon till den uppföljning av Konvertitutredningen som kom 2021, och som innehöll en enkät med församlingar inom Pingst, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Svenska alliansmissionen och Frälsningsarmén.
– I princip alla sa att de förberedde konvertiterna i flera steg än tidigare, och att processen var mer omfattande, just för att säkerställa en mognad i beslutet.
[ Behövs inget dop för att islamister ska börja ropa hängning ]
Snarare har det, trots ökade krav från församlingarna, enligt Ruth Nordström blivit betydligt svårare att som konvertit bli bedömd som genuint kristen.
Fredrik Malm skriver i sin debattartikel att det lyfts politiska krav på ”betydligt mer generösa regelverk i konvertitärenden”. Detta är något som Ruth Norström inte känner igen över huvud taget.
Systemet inte rättssäkert
– Det flera lyfter fram i dag är snarare att regelverket inte är rättssäkert för konvertiter, trots att det ska vara till för alla, säger hon, och hänvisar till att FN:s kommitté mot tortyr de senaste åren har gett Sverige bakläxa i fyra konvertitärenden.
Fredrik Malm hänvisar i Expressen till den debatt som uppstått i England efter att en man som beviljats asyl som konvertit nyligen attackerade en kvinna och två döttrar med frätande vätska. Även i Sverige har brott kopplats till personer som konverterat, eller uppgett att de gjort det, vilket Dagen skrev om senast i höstas.
Ruth Nordström tycker det är svårt att uttala sig generellt om den typen av fall.
– Det är ju inte så att ingen som är genuint kristen begår brott. Däremot visade Konvertitutredningen att det i cirka 10 procent av fallen är så att personer efter ett avslag inte är aktiva i kyrkan längre. Men det är inte alltid lätt att veta vad det beror på, och en del som får avslag tar sig också till ett annat land.
