Ett av de bästa sättet att bekämpa fattigdom är att införa allmänna trygghetssystem, något som vi i välfärdsstaten Sverige sedan länge tar för givet.
– Vi som biståndsgivare kan aldrig utrota fattigdomen, utan det kommer att krävas den här typen av system, säger Gunnel Axelsson Nycander från Act Svenska kyrkan som erkänner att hon brinner för denna ”torra” fråga.
Hur ska vi hjälpa människor ur fattigdom? Frågan är en av de viktigaste när det gäller bistånd och svaret har varierat genom årens lopp. För Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan, finns det en lösning som skulle kunna hjälpa många och det är något som vi i Sverige sedan länge tagit för givet. Generella välfärdssystem. Främst handlar det om barnbidrag och pensioner, men även stöd till människor med funktionshinder.
För oss en rättighet
– Tidigare i Sverige fanns det fattigvård där man försökte hjälpa de mest behövande. Under 1900-talet byggdes den sociala tryggheten upp med en helt annan logik och vi ser numera barnbidrag och pensioner som en rättighet, säger Gunnel Axelsson Nycander.
Hon menar att en liknande logik borde genomsyra arbetet med att utrota fattigdom även i andra länder, något som inte alltid är självklart i biståndsbranschen. Gunnel Axelsson Nycander förklarar att det har blivit allt vanligare att hjälpa de mest utsatta genom olika typer av kontantstöd.
– Det är bra, då kan en människa själv bestämma om hon ska köpa en filt, om det är vad som behövs.
Men, fortsätter hon, det här är ett arbete som främst handlat om att försöka ringa in de allra fattigaste för att kunna nå dem med pengar, något bland annat Världsbanken fokuserat på. Som idé är kan det så klart verka briljant, men flera studier har visat att det här inte fungerar.
– För det bygger på att man lyckas identifiera vilka som är de mest behövande och det går inte att göra på ett korrekt sätt. Många av dem man egentligen vill nå utesluts och metoderna är krångliga, dyra och rättsosäkra.
– Du anar inte hur mycket pengar det gått åt bara till att titta på folks tak eller räkna deras barn för att ta reda på vilka som är allra fattigast och borde få pengar.
Handlar om bistånd
Så det är därför Gunnel Axelsson Nycander brinner för allmänna trygghetssystem för att utrota fattigdom i världen.
– Låt andra länder göra som vi gjorde i Västvärlden, säger hon.
Men har det här verkligen med bistånd att göra?
– Det har det. Precis som att stötta upp skolsystem och vården har med bistånd att göra, säger Gunnel Axelsson Nycander.
– Men bland internationella biståndsorganisationer, inte minst växande delar av civilsamhället, finns i dag ett brett stöd för idén om allmän social trygghet. Men det har funnits ett argument som dödat diskussionen. Att det är för dyrt.
Gunnel Axelsson Nycanders svar är att man därför ska börja i det lilla. Hon exemplifierar med Nepal, där man 1994 införde en generell pension för alla över 75 år. Successivt har man kunnat sänka åldern och är nu nere på 68 år. Samtidigt har landet infört ett generellt stöd till funktionshindrade och har planer på att införa barnbidrag.
Kyrkor viktiga
Flera länder i främst Asien och Latinamerika har så sakta börjat införa olika former av trygghetssystem, svårast är dock att lyckas med detta i Afrika.
På vilket sätt jobbar Act Svenska kyrkan med det här?
– Vi som biståndsgivare kan aldrig utrota fattigdom, utan det kommer att krävas den här typen av system. Vi ser också hur viktigt civilsamhället är för att påverka situationen i sina länder. Kyrkor har alltid jobbat diakonalt och med social trygghet, de har en trovärdighet och kan påverka utvecklingen.
Men som biståndsorganisation kan ni väl knappast själva införa detta, utan bara försöka få stater att agera?
– Ja, så är det, vår roll i det här är därför att stötta våra partner och samarbetskyrkor och att påverka biståndet. Vi kan visa på vår egen historia i Sverige och hur civilsamhället var viktigt för trygghetssystemens framväxt.
Torrt och abstrakt
Gunnel Axelsson Nycander erkänner att social trygghet kan uppfattas som ganska abstrakt och kanske till och med lite torrt. Det är exempelvis omöjligt att dra i gång en insamling till den här typen av påverkansarbete, då insamlingar snarare förknippas med snabba insatser för att mätta hungrande barn eller låta människor på flykt få ett tält att sova i.
– Men vi är flera biståndsorganisationer som jobbar med det här inom ACT-alliansen. Det finns också förslag på en global fond som skulle kunna stötta uppbyggandet av den här typen av system.
Men, konstaterar Gunnel Axelsson Nycander, det har tagit lång tid för många organisationer att uppmärksamma de här frågorna på allvar. Kanske är det för att det har varit svårt att se en roll för sig själv och de egna projekten i arbetet för social trygghet.
– Men vi som kyrka är inte en biståndsorganisation i grunden, det är inte vår identitet. Och vi som civilsamhällesorganisation kan bidra till utvecklingen, men vi kan aldrig ersätta det som en stat ska göra.
[ Läkarmissionen går mot strömmen – ger tummen upp till regeringens biståndsreform ]
---
Fakta: Studier i frågan
- Två färska studier har kommit i frågan om hur grundläggande trygghetssystem påverka fattigdomsbekämpningen, där Act Svenska kyrkan varit med i arbetet.
- Dels handlar det om rapporten ”An affordable and feasible pathway to universal security”, som visar hur Ghana, Indien, Uganda och Vietnam skulle påverkas av att införa allmänna pensioner, barnbidrag och stöd till personer med funktionsnedsättning under en tjugoårstid.
- Dels handlar det om rapporten ”Taking stock of progress”, som är en större genomgång över sociala förmåner i låg- och medelinkomstländer.
---
