Sida har fingranskat de 46 organisationer som haft avtal för bistånd i Palestina under 2023, och gett grönt ljus för samtliga utom för UNRWA, vars planerade insatser har pausats.
Men flera, däribland Följeslagarprogrammet, Svenska missionsrådet och Diakonia, måste skärpa de rutiner som ska förhindra att medel hamnar hos terrororganisationer.
Redan i en granskning i slutet av förra året kunde Sida konstatera att inget svenskt bistånd har gått till avtalsparters med koppling till terrorrörelser i Palestina.
Regeringen släppte ändå inte på sin pausknapp för biståndet, utan bad Sida att gå ett steg längre. Sida skulle undersöka om någon avtalsparter i sin tur hade stöttat organisationer som står på EU:s sanktionslista, som nyligen uppdaterats, och se över hur rutinerna kring sanktionslistan följs. Dessutom skulle Sida analysera avtalsparternas externa kommunikation, så att ingen visat något stöd för Hamas.
Resultatet kom i fredags, i en rapport. Den visar att har Sida granskat 207 organisationer som tar del av svenskt bistånd, och att man gått igenom över 100 000 inlägg på bland annat Facebook, Tiktok och andra sociala plattformar.
Inte försvarat Hamas
Med ett undantag har inga lokala organisationer uttryckligen hyllat eller försvarat Hamas. De allra flesta har uttryckligen fördömt Hamas, eller har tagit avstånd från alla former av våld mot civila och brott mot internationell humanitär rätt. Undantaget är en lokal partner inom Rättssektorprogrammet Sawasya, som har ”uttryckt sig i ordalag som kan tolkas som ett hyllande av Hamas attacker”. Programmet avslutades i december 2023.
Sämre stod det till med organisationernas rutiner för att se till att inte mottagarna av biståndet i nästa led finns med på EU:s sanktionslista. Här fanns brister hos många aktörer, även de som grundats eller verkar utifrån en kristen värdegrund: Act Svenska kyrkan, Svenska missionsrådet, det ekumeniska följeslagarprogrammet, Individuell människohjälp och Diakonia.
Exempelvis fick Sveriges kristna råd, som driver Följeslagarprogrammet, två anmärkningar. Dels har SKR inte dokumenterat att man granskat sin partner mot EU:s sanktionslista, och dels har man inte kunnat visa att man har ”regelfästa rutiner” för sådan granskning.
Partnern i fråga är Kyrkornas världsråd, förklarar SKR för Dagen.
“Vi har alltså inte haft som rutin att screena och dokumentera huruvida Kyrkornas världsråd, med huvudkontor i Genève, står på EU:s sanktionslista,” uppger Följeslagarprogrammets samordnare Erik Svanberg.
Av Sidas rapport framgår att Kyrkornas världsråd har rutiner för granskning av sina egna partners gentemot EUs sanktionslista.
Inte screenat sina parters
I både IM:s och Svenska missionsrådets fall saknades dokumentation som bekräftar att man screenat sina partners mot EU:s sanktionslista, liksom dokumentation av rutiner för screening. Och i fyra av Diakonias tio avtal saknades krav på screening mot sanktionslistan.
Act Svenska kyrkan saknade krav om screening mot sanktionslistan i avtalet med en partner – som dock i sin tur har haft sådana krav i sina interna styrdokument.
Sida ser dock inget hinder för fortsatt samarbete med organisationerna, förutsatt att bristerna åtgärdats. Av rapporten framgår också att detta redan skett i flera fall.
Dags häva frysningen
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, anser att regeringen borde häva sin frysning av biståndet till Palestina utifrån Sidas nya rapport.
– Frysningen har orsakat skada för många organisationer i en otroligt kritisk tid. Det har skapats en förtroendekris mellan partners i Sverige och det israeliska och palestinska civilsamhället som kommer ta tid att reparera, säger han till Kyrkans tidning.
Frysningen gäller inte det humanitära biståndet till Palestina, som under perioden fortsatt och dessutom tillförts nya medel.
