Megakyrkornas dragningskraft minskar påtagligt i USA, och experter menar att trenden är oundviklig.
– Församlingar som samlar stora skaror av människor är utformade för att passa baby boom-generationen. Men unga amerikaner i dag har andra behov, säger baptistpastorn Sam Rainer.
De så kallade megakyrkorna, som ofta samlar tusentals eller tiotusentals besökare, är från början ett amerikanskt fenomen. Men under de senaste tio åren är trenden tydlig. Många har lämnat dessa stora och ibland gigantiska församlingar.
Som exempel nämns att Willow Creek Community Church utanför Chicago, som är en av de största megakyrkorna i USA, drar upp emot 25 000 besökare i veckan. Men de senaste fem åren har den siffran sjunkit.
– I dag är församlingen Willow Creek ungefär hälften så stor som före pandemin, vilket ligger i linje med andra jämförbara församlingar i USA, sa Willow Creeks huvudpastor Dave Dummitt år 2022.
Och detta får konsekvenser. Efter att ha förlorat nästan 60 procent av medlemmarna, tvingades Willow Creek säga upp 30 procent av sin personal.
En förklaring till att megakyrkorna tappar medlemmar är de många skandaler som uppdagats i megakyrkorna och som skapat stora nyhetsrubriker. De ekonomiska, andliga och sexuella skandalerna har under flera år avlöst varandra i en strid ström. Detta har medfört att många unga evangelikala kristna blivit skeptiska till megakyrkorna, och därför har sökt sig därifrån, rapporterar La Croix.
– Många evangelikala kristna har blivit missnöjda med karismatiska ledare som aldrig tyckt sig vara ansvariga inför någon, säger Sam Rainer.
Covid slog hårt
Han är pastor i en baptistförsamling i Florida och grundare av Church Answers, som fungerar som nätverk och resurs för församlingar. Enligt Sam Rainer påskyndade pandemin ett skeende som hade startat flera år tidigare.
– Covid har slagit som hårdast mot de största kyrkorna. Men nedgången för dessa församlingar har vi sett ända sedan det tidiga 2010-talet.
Sam Rainers slutsats blir att den nedåtgående kurvan till största delen beror på generationsväxlingen. Den demografiska strukturen gjorde att utvecklingen mer eller mindre var bestämd på förhand.
– Sett till befolkningsstrukturen i samhället var den utveckling som vi nu ser oundviklig. De stora församlingarna skapades för baby boom-generationen. Unga amerikaner i dag har helt andra behov, säger Sam Rainer.
Gemenskap på nära håll
Megakyrkorna växte på bekostnad av mindre församlingar, och de utformades för att passa den generation som brukar kallas baby boomers – personer födda mellan 1945 och början av 1960-talet. Baby boomers brukar beskrivas som idealistiska, uppgiftsfokuserade och beslutsamma. De definierar ofta sin identitet genom sitt yrke.
– Unga amerikaner vill ofta tillhöra en kristen gemenskap som finns på nära håll. De är inte villiga att köra bil i flera timmar för att be tillsammans med andra, resonerar Sam Rainer.
Är inte slutet
Den bedömningen håller forskaren Sébastien Fath, som specialiserat sig på de globala evangelikala protestantiska kyrkorna, med om.
– Den församlingsmodell som gör pastorer till idoler tilltalar inte den generation som växt upp med sociala medier, konstaterar Sébastien Fath.
Betyder detta att vi snart ser slutet på megakyrkornas era? Nej, inte alls, hävdar forskaren Warren Bird, som skrivit flera böcker om megakyrkor. Han lyfter fram en viktig faktor som talar för att megakyrkor kommer att finnas kvar.
– Megakyrkor är i hög utsträckning pionjärer när det gäller att hitta nya sätt att vara kyrka. De är innovativa, säger Warren Bird och kopplar detta till deras stora ekonomiska muskler. Han liknar detta vid att dessa församlingar ständigt ”föds på nytt”.
[ Willow Creek tvingas stänga en av sina kyrkor i Chicago ]
