På knappt ett halvår har Sverige fällts tre gånger av FN:s kommitté mot tortyr i ärenden som rört kristna konvertiter. Samtidigt vill en utredare försvåra för asylsökande att få en ny prövning.
Nu vill advokater och kyrkor göra ett nytt försök att få upp konvertiterna på den politiska dagordningen.
Ett tjugotal personer, flertalet från olika kyrkor, har slagit sig ned vid borden i Skandiasalen på Mynttorget 1. Deras budskap är att många kristna konvertiter som söker asyl i Sverige fortfarande inte får en rättssäker prövning.
Nu vill de skapa nytt engagemang för gruppen, fem år efter en första, mycket kritisk, genomlysning av dessa asylärenden i den så kallade Konvertitutredningen.
Någon större politisk uppslutning är det knappast vid seminariet – här är en handfull kristdemokrater, bland andra Europaparlamentarikern David Lega och partiets talesperson för kristna minoriteters rättigheter, Yusuf Aydin. Liksom en moderat partitjänsteman och Miljöpartiets gruppledare i riksdagen, Annika Hirvonen.
En av dagens huvudpersoner saknas också. Migrationsverkets biträdande rättschef, Anna Lundblad, har blivit sjuk och fått ställa in sin medverkan.
Därför bemöts inte den samstämmiga kritik som riktas mot myndigheten – som att varken prästers och pastorers intyg, eller konvertiternas faktiska utövande av sin nya tro, tillmäts tillräcklig betydelse. Eller att handläggarna inte utbildas fortlöpande i religionsfrågor.
Advokaterna Ruth Nordström och Rebecca Ahlstrand, som leder seminariet, ger dock Migrationsverket tummen upp i ett hänseende:
– Vi ser att Migrationsverket tagit till sig av kritiken när det gäller de höga kraven på faktakunskaper om kristen tro, säger Ruth Nordström, som var med om att ta fram Konvertitutredningen.
Höga krav på resonemang
Fortfarande ställs dock mycket höga krav på intellektuella resonemang, och på att den asylsökande ska kunna redogöra för sina känslor.
Migrationsverket och domstolarna, menar de två advokaterna, tar heller inte tillräcklig hänsyn till internationell lagstiftning och juridisk praxis.
Faktum är att FN:s kommitté mot tortyr nu har fällt Sverige i sådana ärenden tre gånger på mindre än ett halvår, och fyra gånger om man räknar sedan november 2021.
– Sverige rättar sig efter den kritik man får i enskilda ärenden, men applicerar inte lagarna och praxisen i processen generellt. Där finns ett glapp, säger Ruth Nordström.
Ett visst hopp sätter advokaterna till den översyn av asylprocessen som regeringen gett myndigheten Statskontoret i uppdrag att göra, och som särskilt nämner både konvertiter och hbtq-personer.
Nytt förslag om preskriptionstid
Samtidigt tornar nya moln upp sig för de asylsökande, exempelvis konvertiter, som trots ett avslag inte reser tillbaka till hemlandet. En utredare föreslog nyligen att man inte, som i dag, ska kunna stanna i Sverige efter ett avslag och ansöka om asyl på nytt efter fyra år. I stället ska man behöva lämna Sverige för att preskriptionstiden, som föreslås förlängas till fem år, ska börja löpa.
– Om förslaget antas betyder det att de som inte får gehör hos Migrationsverket eller domstolarna, och inte vågar resa tillbaka, aldrig kommer in i den officiella processen igen, säger Louise Dane, jurist vid Asylrättscentrum.
– Då är man hänvisad till att ansöka om verkställighetshinder för resten av sitt liv.
[ Het debatt om att konvertiter lurar asylsystemet i Storbritannien ]
”Början på något bra”
Kenneth Nilsson, från Pingstkyrkan i Vänersborg, är en av dem som kämpar för att få upp frågan om konvertiternas rättssäkerhet på den politiska agendan. I hans församling har flera iranska familjer det senaste året fått avslag på sina asylansökningar, och oron för deras öde är stor.
Trots den mörka bild som getts under eftermiddagen är han optimistisk. Fler och bredare seminarier ska hållas, är det sagt. Och två riksdagsledamöter har lovat att ta upp kritiken mot Migrationsverket i myndighetens insynsråd.
– Det här kan bli början på något bra, säger Kenneth Nilsson till Dagen efter seminariet.
[ Stor oro bland kristna konvertiter efter många asylavslag ]
